”Feedback måste förstås för att göra nytta”

Det krävs en komplex väv av kunskaper och förmågor hos lärare för att göra elever mer aktiva i sitt eget lärande. Det konstaterar Charlotta Vingsle, som forskat om formativ bedömning i matematikundervisningen.

Charlotta Vingsle. Foto: Erik Abel.

Hur kan man som lärare tänka och prata om undervisning och hur får man elever att bli mer aktiva i sitt eget lärande. De frågorna har intresserat Charlotta Vingsle i hela hennes lärarliv, och i somras disputerade hon med en avhandling om formativ bedömning i ämnet matematik.

– Många olika sätt att utföra den formativa bedömningen påverkar elevers lärande positivt, men inte alla. För att exempelvis feedback ska vara effektivt för lärandet behöver elever tid att förstå, reflektera och bearbeta den. Att ge feedback utan tid att reflektera ger just ingen verkan.

Ytterligare en aspekt är kvaliteten på feedbacken. Här finns en del att utveckla, konstaterar Charlotta Vingsle.

Hennes avhandling bygger också på klassrumsobservationer av vilka kunskaper och förmågor som matematiklärare behöver för att arbeta med formativ bedömning i helklass. Här framträder framför allt ämneskunskaper och kunskaper om hur varje elev lär sig.

Charlotta Vingsle pekar på en komplex väv av förmågor och kunskaper om hur undervisningen bäst organiseras.

– Som lärare känner jag så väl igen den här komplexiteten och nu kan jag förstå varför det stämmer. För att få eleven aktiv och veta hur eleven tänker gäller det att ställa frågor som uppmuntrar ett resonemang, snarare än att svara rätt. En lärare i studien sa till en elev som svarat fel: ”Det här låter spännande, berätta hur du tänkt”.

Avhandlingens tredje del baseras på fältstudier från matematikundervisning i tre klasser i årskurs 2-5. Fokus ligger på hur undervisningen stödjer elevernas självreglerande lärande, vilket anses vara en del av nyckelstrategi fem inom just formativ bedömning – att äga sitt eget lärande.

Tidigare studier visar att formativ bedömning ofta blir lärarcentrerad och att eleven får en ganska passiv roll. Därmed utnyttjas inte den fulla potentialen av formativ bedömning.

– Den här bilden bekräftas i min studie. De flesta elever uppfattar inte de möjligheter att utveckla färdigheter för självreglerat lärande som erbjuds i undervisningen. I intervjuer jag gjorde med eleverna om hur de ser på sina möjligheter att själva ha en aktiv roll i det egna lärandet, svarade de flesta att ”det är läraren som bestämmer”.

En slutsats är alltså att om eleverna ska bli mer aktiva måste syftet med exempelvis egen reflektion bli tydligare för dem. Men spridningen gällande vad barn förstår om sin egen lärandesituation är stor, understryker Charlotta Vingsle.

– Det överraskade mig att det var så oerhört stor skillnad mellan eleverna. Vissa ville bara att läraren skulle kolla om uppgifterna var rätt, andra arbetade lika självständigt som beslutsamt med det de behövde öva på.

Hennes förhoppning är att resultaten ska ge lärare lite stöd och struktur i det konkreta arbetet med formativ bedömning.

– Det är min tanke. Ofta behövs det kanske inte mer än några små justeringar för att undervisningen ska bli mer elevcentrerad.

Av Susanne Sawander

Foto Erik Abel

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Formativ bedömning och självreglerat lärande är begrepp som ofta hörs i diskussionerna om skolutveckling.

Charlotta Vingsles avhandling visar att det krävs en ytterst medveten undervisning, om formativ bedömning och självreglerat lärande verkligen ska få effekt. I sin forskning ger Charlotta Vingsle stöd och struktur för lärares viktiga och komplexa arbete kring detta.

LÄS MER OM LÄRARPANELEN HÄR


Fakta/Forskare: Charlotta Vingsle, född 1959, bor i Umeå.

Bakgrund: Ridlärare. Lärarexamen 1998, därefter lärare i matematik i Vännäs. Matematikutvecklare och ansvarig för utvecklingsprojekt, bland annat med stöd från matematiksatsningen i Vännäs kommun. Började forskarutbildningen år 2012.

Avhandling: Formativ bedömning och självreglerat lärande: vad behöver vi för att få det att hända?

Läs fler favoritintervjuer här: Skolportens favorit

 


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2017!


Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2017-11-27 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Extremismforskare: ”Radikala åsikter måste tillåtas att diskuteras öppet i skolan”

På torsdagen publicerade forskare vid Göteborgs universitet en avhandling som visar att skolans arbete med att motverka våldsbejakande extremism riskerar att motverka sitt eget syfte. Radikala åsikter blir rapporterade, när de i själva verket borde bemötas, menar forskaren bakom avhandlingen.

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Researchers can predict when a student’s mind is wandering. What should we do about it?

Researchers are working to pinpoint when students’ minds wander as they use software programs. A study of students’ eye movements found that they may ”zone out” 20% to 25% of the time when using such programs.

Students are zapping their brains to get ahead in school — but evidence for the practice is limited

Neuroscientists are studying how electric stimulation on the brain – known as transcranial direct current stimulation – can improve learning. However, Marom Bikson, a professor at the Grove School of Engineering at the City College of New York, says it’s unclear whether students looking for an academic edge would benefit.

The six must-have elements of high quality project-based learning

Project-based learning advocates are concerned that as the practice becomes more popular many people don’t know what high quality learning experiences look like. They’re trying to fix that.

Can electric stimulation help brains perform better?

Electric stimulation is becoming more accessible to people who feel like it can help them with mental tasks. But evidence for the practice is limited and the technique is very much an ”at your own risk” experience.

Forskaren sågar förskoleklass: ”Blir två skolstarter”

När förskoleklassen infördes 1998 var tanken att den skulle vara en brygga mellan förskolan och klass 1, och förbereda barnen för grundskolan. Men så har det inte fungerat i praktiken, enligt forskare vid Mälardalens högskola.

Oklarheter om skolans uppdrag i arbetet mot våldsbejakande extremism

På senare år har arbetet för att motverka våldsbejakande extremism tagit fart i Sverige. Inte minst ställs stora förväntningar på vad skolan kan åstadkomma. En avhandling från Göteborgs universitet visar att skolpersonalen lämnas i sticket när det gäller hur, när, varför eller med vilket lagstöd de ska agera.

Nyreviderade läromedel

Ett nytt läromedel från SPSM riktar sig mot grund- och gymnasiesärskola och behandlar riksdag, regering, landsting och kommuner. Dessutom beskrivs de politiska partierna och om hur man går till väga vid val.

How to use social media in the classroom

3 social education tools for teachers.

5 ways to build a positive culture and improve school performance

”In fall 2014, we set out to transform our school culture to create a more positive environment for teaching and learning. Over the last three years, we have reduced office referrals by 25% and our students have achieved measurable academic gains. Here are five steps we have taken that have made a difference in our school.”

Revolutionizing education begins on the ground

Rather than waiting for policymakers to take the lead, work should begin at the grassroots level to revolutionize education, Sir Ken Robinson said during his keynote address at Future of Education Technology Conference. His vision for the future of education includes one in which academics are paired with a focus on social connection, collaboration and emotions.

5 ways to move to personalized, competency-based education

Competency-based education can be a reality if policymakers and educators work together.

Four ways to create a positive school culture

The culture of a school has far-reaching impacts on every aspect of the organization. Student achievement, teacher effectiveness, teacher retention, community support and student enrollment are all affected by the explicit and implicit cultural attributes of a school. Here are four foundational ways to create a positive school culture.

Digital dialog om apl sporrade eleverna

Snabb respons och möjlighet att få inblick i flera arbetsplatser. Det är några fördelar med digital dialog under apl, visar en studie av läraren Gunilla Berg Christoffersson.

Programmera mera : Musik och programmering

Vad är skillnaden mellan musik som spelas på ett akustiskt piano och den som spelas på ett digitalpiano? Karin Nygårds pratar med deltagarna om saker som är programmerade. De får en uppgift som handlar om att sätta ihop en algoritm av kodremsor och ett uppdrag där de ska programmera ett bananpiano. (webb-tv)

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Ny forskning ger skolan verktyg att utveckla undervisningen med digital teknik

Grundskolan har länge haft krav på sig att utveckla sin undervisning med hjälp av digital teknik. Trots det känner sig många lärare dåligt rustade inför digitaliseringen. Sara Willermark har studerat vad som krävs för att utveckla användningen av digital teknik i skolan. I hennes doktorsavhandling finns bland annat konkreta tips till skolledare och politiker.

Förskollärare tar större ansvar än uppdraget kräver

Pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär. Trots det tar de ofta ett större ansvar för barnen än vad uppdraget kräver, visar Mie Josefsons avhandling.

Kvalitetsutvecklande arbete i förskolan där leken står i fokus

I Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial Förskola ligger fokus på tre centrala teman: trygga relationer, lek och kommunikation. Ing-Britt Vikström, specialpedagog i Kristinehamns kommun, är en av de som arbetat utifrån stödmaterialet.

Inkluderande lärmiljöer gör skillnad

Inkludering är något som skolor måste arbeta med varje dag, det finns ingen magisk lösning. Men att ge lärare stöd i arbetet, och att ha förväntningar på eleverna, är faktorer som fungerar. Det menar Julie Allan vid universitetet i Birmingham.