”Feedback måste förstås för att göra nytta”

Det krävs en komplex väv av kunskaper och förmågor hos lärare för att göra elever mer aktiva i sitt eget lärande. Det konstaterar Charlotta Vingsle, som forskat om formativ bedömning i matematikundervisningen.

Charlotta Vingsle. Foto: Erik Abel.

Hur kan man som lärare tänka och prata om undervisning och hur får man elever att bli mer aktiva i sitt eget lärande. De frågorna har intresserat Charlotta Vingsle i hela hennes lärarliv, och i somras disputerade hon med en avhandling om formativ bedömning i ämnet matematik.

– Många olika sätt att utföra den formativa bedömningen påverkar elevers lärande positivt, men inte alla. För att exempelvis feedback ska vara effektivt för lärandet behöver elever tid att förstå, reflektera och bearbeta den. Att ge feedback utan tid att reflektera ger just ingen verkan.

Ytterligare en aspekt är kvaliteten på feedbacken. Här finns en del att utveckla, konstaterar Charlotta Vingsle.

Hennes avhandling bygger också på klassrumsobservationer av vilka kunskaper och förmågor som matematiklärare behöver för att arbeta med formativ bedömning i helklass. Här framträder framför allt ämneskunskaper och kunskaper om hur varje elev lär sig.

Charlotta Vingsle pekar på en komplex väv av förmågor och kunskaper om hur undervisningen bäst organiseras.

– Som lärare känner jag så väl igen den här komplexiteten och nu kan jag förstå varför det stämmer. För att få eleven aktiv och veta hur eleven tänker gäller det att ställa frågor som uppmuntrar ett resonemang, snarare än att svara rätt. En lärare i studien sa till en elev som svarat fel: ”Det här låter spännande, berätta hur du tänkt”.

Avhandlingens tredje del baseras på fältstudier från matematikundervisning i tre klasser i årskurs 2-5. Fokus ligger på hur undervisningen stödjer elevernas självreglerande lärande, vilket anses vara en del av nyckelstrategi fem inom just formativ bedömning – att äga sitt eget lärande.

Tidigare studier visar att formativ bedömning ofta blir lärarcentrerad och att eleven får en ganska passiv roll. Därmed utnyttjas inte den fulla potentialen av formativ bedömning.

– Den här bilden bekräftas i min studie. De flesta elever uppfattar inte de möjligheter att utveckla färdigheter för självreglerat lärande som erbjuds i undervisningen. I intervjuer jag gjorde med eleverna om hur de ser på sina möjligheter att själva ha en aktiv roll i det egna lärandet, svarade de flesta att ”det är läraren som bestämmer”.

En slutsats är alltså att om eleverna ska bli mer aktiva måste syftet med exempelvis egen reflektion bli tydligare för dem. Men spridningen gällande vad barn förstår om sin egen lärandesituation är stor, understryker Charlotta Vingsle.

– Det överraskade mig att det var så oerhört stor skillnad mellan eleverna. Vissa ville bara att läraren skulle kolla om uppgifterna var rätt, andra arbetade lika självständigt som beslutsamt med det de behövde öva på.

Hennes förhoppning är att resultaten ska ge lärare lite stöd och struktur i det konkreta arbetet med formativ bedömning.

– Det är min tanke. Ofta behövs det kanske inte mer än några små justeringar för att undervisningen ska bli mer elevcentrerad.

Av Susanne Sawander

Foto Erik Abel

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Formativ bedömning och självreglerat lärande är begrepp som ofta hörs i diskussionerna om skolutveckling.

Charlotta Vingsles avhandling visar att det krävs en ytterst medveten undervisning, om formativ bedömning och självreglerat lärande verkligen ska få effekt. I sin forskning ger Charlotta Vingsle stöd och struktur för lärares viktiga och komplexa arbete kring detta.

LÄS MER OM LÄRARPANELEN HÄR


Fakta/Forskare: Charlotta Vingsle, född 1959, bor i Umeå.

Bakgrund: Ridlärare. Lärarexamen 1998, därefter lärare i matematik i Vännäs. Matematikutvecklare och ansvarig för utvecklingsprojekt, bland annat med stöd från matematiksatsningen i Vännäs kommun. Började forskarutbildningen år 2012.

Avhandling: Formativ bedömning och självreglerat lärande: vad behöver vi för att få det att hända?

Läs fler favoritintervjuer här: Skolportens favorit

 


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2017!


Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2017-11-27 15:08 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats