”Feedback måste förstås för att göra nytta”

Det krävs en komplex väv av kunskaper och förmågor hos lärare för att göra elever mer aktiva i sitt eget lärande. Det konstaterar Charlotta Vingsle, som forskat om formativ bedömning i matematikundervisningen.

Charlotta Vingsle. Foto: Erik Abel.

Hur kan man som lärare tänka och prata om undervisning och hur får man elever att bli mer aktiva i sitt eget lärande. De frågorna har intresserat Charlotta Vingsle i hela hennes lärarliv, och i somras disputerade hon med en avhandling om formativ bedömning i ämnet matematik.

– Många olika sätt att utföra den formativa bedömningen påverkar elevers lärande positivt, men inte alla. För att exempelvis feedback ska vara effektivt för lärandet behöver elever tid att förstå, reflektera och bearbeta den. Att ge feedback utan tid att reflektera ger just ingen verkan.

Ytterligare en aspekt är kvaliteten på feedbacken. Här finns en del att utveckla, konstaterar Charlotta Vingsle.

Hennes avhandling bygger också på klassrumsobservationer av vilka kunskaper och förmågor som matematiklärare behöver för att arbeta med formativ bedömning i helklass. Här framträder framför allt ämneskunskaper och kunskaper om hur varje elev lär sig.

Charlotta Vingsle pekar på en komplex väv av förmågor och kunskaper om hur undervisningen bäst organiseras.

– Som lärare känner jag så väl igen den här komplexiteten och nu kan jag förstå varför det stämmer. För att få eleven aktiv och veta hur eleven tänker gäller det att ställa frågor som uppmuntrar ett resonemang, snarare än att svara rätt. En lärare i studien sa till en elev som svarat fel: ”Det här låter spännande, berätta hur du tänkt”.

Avhandlingens tredje del baseras på fältstudier från matematikundervisning i tre klasser i årskurs 2-5. Fokus ligger på hur undervisningen stödjer elevernas självreglerande lärande, vilket anses vara en del av nyckelstrategi fem inom just formativ bedömning – att äga sitt eget lärande.

Tidigare studier visar att formativ bedömning ofta blir lärarcentrerad och att eleven får en ganska passiv roll. Därmed utnyttjas inte den fulla potentialen av formativ bedömning.

– Den här bilden bekräftas i min studie. De flesta elever uppfattar inte de möjligheter att utveckla färdigheter för självreglerat lärande som erbjuds i undervisningen. I intervjuer jag gjorde med eleverna om hur de ser på sina möjligheter att själva ha en aktiv roll i det egna lärandet, svarade de flesta att ”det är läraren som bestämmer”.

En slutsats är alltså att om eleverna ska bli mer aktiva måste syftet med exempelvis egen reflektion bli tydligare för dem. Men spridningen gällande vad barn förstår om sin egen lärandesituation är stor, understryker Charlotta Vingsle.

– Det överraskade mig att det var så oerhört stor skillnad mellan eleverna. Vissa ville bara att läraren skulle kolla om uppgifterna var rätt, andra arbetade lika självständigt som beslutsamt med det de behövde öva på.

Hennes förhoppning är att resultaten ska ge lärare lite stöd och struktur i det konkreta arbetet med formativ bedömning.

– Det är min tanke. Ofta behövs det kanske inte mer än några små justeringar för att undervisningen ska bli mer elevcentrerad.

Av Susanne Sawander

Foto Erik Abel

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Formativ bedömning och självreglerat lärande är begrepp som ofta hörs i diskussionerna om skolutveckling.

Charlotta Vingsles avhandling visar att det krävs en ytterst medveten undervisning, om formativ bedömning och självreglerat lärande verkligen ska få effekt. I sin forskning ger Charlotta Vingsle stöd och struktur för lärares viktiga och komplexa arbete kring detta.

LÄS MER OM LÄRARPANELEN HÄR


Fakta/Forskare: Charlotta Vingsle, född 1959, bor i Umeå.

Bakgrund: Ridlärare. Lärarexamen 1998, därefter lärare i matematik i Vännäs. Matematikutvecklare och ansvarig för utvecklingsprojekt, bland annat med stöd från matematiksatsningen i Vännäs kommun. Började forskarutbildningen år 2012.

Avhandling: Formativ bedömning och självreglerat lärande: vad behöver vi för att få det att hända?

Läs fler favoritintervjuer här: Skolportens favorit

 


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2017!


Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2017-11-27 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bedömnings-processen i åk 1-3

29-30 jan i Stockholm. Denna konferens behandlar bedömningsprocessen i skolans tidiga årskurser. Vad säger gällande regelverk om bedömning och dokumentation i de tidiga årskurserna? Hur förhåller sig regelverket till ”formativ bedömning”? Vi lyfter fram kunskapskravet i åk 1 och de obligatoriska bedömningsstöden. Vi reder ut vanliga missförstånd, men vi fokuserar främst på de möjligheter och positiva effekter ett framgångsrikt bedömningsarbete har.

Rikskonferens för högstadielärare i svenska

I Stockholm den 1-2 februari behandlar denna konferens högstadiesvenskans kärnområden. Ta del av föreläsningar om betyg och bedömning, skönlitteratur, minoritetsspråk, lässtrategier och språkriktighet. Välkommen till en konferens som ger dig den senaste forskningen och inspiration till din undervisning.

”En bild säger mer än tusen ord”- Statens medieråd ger unga verktyg att avslöja könsnormer i bildspråket

Varje dag möts vi av otaliga mängder bilder. Vad som syns och inte syns kan påverka vilka röster vi tar på allvar. I spåren av #metoo efterlyser skolelever utbildning och redskap för hur samhället kan skildra individer mer jämställt. Nu presenterar Statens medieråd ett nytt omfattande material om osynliga strukturer i bildspråket, riktat till pedagoger på högstadiet och gymnasiet.

Förändrat värdesystem i kölvattnet av skolreformer

Förstelärarreformen från 2013 kan ses som ett indirekt svar på debatten om svensk skolas sjunkande resultat. En studie vid Göteborgs universitet pekar nu på ett lärarmissnöje över att reformen lett till en mer hierarkisk lärarkår.

De jobbar bort rädslan för programmering

Nästa år blir den svenska skolan mer digital när programmering ska in på schemat. Men behovet av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet.

Förändrat värdesystem i kölvattnet av skolreformer

Förstelärarreformen från år 2013 kan ses som ett indirekt svar på debatten om svensk skolas sjunkande resultat. En studie vid Göteborgs universitet pekar nu på ett lärarmissnöje över att reformen lett till en mer hierarkisk lärarkår.

Hopp om bättre resultat i matte för svenska elever

Trots att svenska elever presterat dåligt i matematiktester i internationella mätningar de senaste åren, så kan trenden vända med hjälp av förändringar i undervisningen.

Stora brister i likvärdigheten

Stora barngrupper och ökad boendesegregation gör det svårare för fritidshem att ge en likvärdig utbildning. Den slutsatsen dras i en ny avhandling där fritidshem har följts under lång tid.

Örebro med i ny forskarskola för bättre lärarutbildning

Forskare från Örebro universitet ska nu tillsammans med åtta andra universitet och högskolor starta en nationell forskarskola med målet att stärka kvaliteten i lärarutbildning med inriktning mot idrott och hälsa.

Lärares digitala kompetens ska stärkas i Norge

Fem norska högskolor och universitet får statlig finansiering under 2018-2020 för att lyfta fram digitala kompetensen på grundlärarutbildningar. De ska också bidra till yrkesverksamma lärares kompetensutveckling. Totalt rör det sig om knappt nittio miljoner norska kronor.

”Lärare är fast i stereotypa könsmönster”

Specialpedagogiska metoder i undervisningen gynnar både pojkar och flickor. Det menar pedagogiklektorn Göran Widding, aktuell med en ny forskningsantologi.

Yrket tar form i skolverkligheten

Vad gör en specialpedagog? Väldigt många olika saker beroende på var du jobbar, visar en studie. För att det specialpedagogiska arbetet ska blir mer likvärdigt över landet krävs mer kompetens hos såväl rektorer som lärare.

Två av tre förskolor visar brister i särskilt stöd

Bara en av tre förskolor har ett välfungerande arbete kring barn i behov av särskilt stöd. Det visar en ny kvalitetsgranskning från Skolinspektionen där 35 slumpvis utvalda förskolor har kontrollerats.

Så väcker du barns läslust – 7 tips för att få igång läsningen

Läs högt för barn redan från några månaders ålder och prata om innehållet i böckerna med dem. Det är några av de tips som läsexperten Maud Nilzén ger. ”Högläsning är fruktansvärt viktigt”, konstaterar hon.

Ensamhet i skolan ökar risken för icke godkänt

Den som saknar vänner och den som mobbar eller utsätts för mobbning löper en kraftigt utökad risk för att inte nå behörighet till gymnasiet. Det visar ny forskning från Friends och Örebro Universitet. Den helt unika studien som presenteras idag gäller betygen i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska.

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.