Hoppa till sidinnehåll
Forskningsstudie

Rektorn viktig för skolans utvecklingsarbete

Publicerad:2018-05-08
Uppdaterad:2023-09-01
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
ILLUSTRATION: GUSTAF ÖHRNELL HJALMARS/AGENT MOLLY & CO

Svenska rektorer är bra på att ge lärare stort utrymme och inflytande – att distribuera ledarskapet. Det är exempelvis vanligt att lärarna är indelade i lärarlag och arbetsgrupper, som har ett stort eget ansvar för att organisera sitt arbete på det sätt som passar dem och eleverna bäst.

– När det finns en samsyn och ett nära samspel fungerar distribuerat ledarskap bra, men när det saknas tillit till varandras kompetenser och förmågor fungerar det sämre, säger Mette Liljenberg vid Göteborgs universitet.

Hon disputerade 2015 med avhandlingen ”Distributed leadership in local school organisations. Working for school improvement?”, vars övergripande syfte var att beskriva och analysera hur samspelet ser ut mellan distribuerat ledarskap och skolförbättring. Studien byggde på observationer och intervjuer under ett och ett halvt år, på tre grundskolor där skolledarna har försökt skapa en distribuerad ledarskapspraktik.

Det Mette Liljenberg bland annat kunde konstatera var att i de skolor där ledarskapet gav stöd till förbättringsarbetet fanns en öppenhet för granskning, en vilja att utmana rådande föreställningar och ett ständigt pågående systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer – ända in i klassrummet.

På de skolor där förbättringsarbetet saknade förankring i verksamhetens behov ägde det däremot sällan rum någon reell förändring av förutsättningarna för elevernas lärande.

– Min avhandling visar också på betydelsen av att rektorn har en klar riktning för skolans förbättringsarbete, håller fast vid denna och är involverad i arbetet, men även ger stöd till de lärare som tar på sig ledningsuppdrag, beskriver Mette Liljenberg.

Utifrån sin egen och andras forskning har hon nu skrivit boken ”Distribuerat ledarskap och förbättringsarbete” (Studentlitteratur 2018), där hon beskriver tre organisationer som har kommit olika långt i processen.

Tanken är att läsarna – skolledare och lärare med ledningsuppdrag – ska kunna jämföra sin organisation med dem i boken för att få hjälp att komma framåt i sitt eget förbättringsarbete.

– Ledare måste ständigt ställa kritiska frågor och se över om organisationen i praktiken fungerar som det är tänkt. Att till exempel fylla dagordningen på ett ledningsgruppmöte med rutinärenden stjäl värdefull tid som man borde ägna åt att förbättra skolresultaten.

Av Mari Edman


Artikeln är publicerad i kommande nr av Skolportens magasin nr 3 2018 – ute 16 maj! 

Prenumerera här!

NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev