Rektorn viktig för skolans utvecklingsarbete

ILLUSTRATION: GUSTAF ÖHRNELL HJALMARS/AGENT MOLLY & CO

Svenska rektorer är bra på att ge lärare stort utrymme och inflytande – att distribuera ledarskapet. Det är exempelvis vanligt att lärarna är indelade i lärarlag och arbetsgrupper, som har ett stort eget ansvar för att organisera sitt arbete på det sätt som passar dem och eleverna bäst.

– När det finns en samsyn och ett nära samspel fungerar distribuerat ledarskap bra, men när det saknas tillit till varandras kompetenser och förmågor fungerar det sämre, säger Mette Liljenberg vid Göteborgs universitet.

Hon disputerade 2015 med avhandlingen ”Distributed leadership in local school organisations. Working for school improvement?”, vars övergripande syfte var att beskriva och analysera hur samspelet ser ut mellan distribuerat ledarskap och skolförbättring. Studien byggde på observationer och intervjuer under ett och ett halvt år, på tre grundskolor där skolledarna har försökt skapa en distribuerad ledarskapspraktik.

Det Mette Liljenberg bland annat kunde konstatera var att i de skolor där ledarskapet gav stöd till förbättringsarbetet fanns en öppenhet för granskning, en vilja att utmana rådande föreställningar och ett ständigt pågående systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer – ända in i klassrummet.

På de skolor där förbättringsarbetet saknade förankring i verksamhetens behov ägde det däremot sällan rum någon reell förändring av förutsättningarna för elevernas lärande.

– Min avhandling visar också på betydelsen av att rektorn har en klar riktning för skolans förbättringsarbete, håller fast vid denna och är involverad i arbetet, men även ger stöd till de lärare som tar på sig ledningsuppdrag, beskriver Mette Liljenberg.

Utifrån sin egen och andras forskning har hon nu skrivit boken ”Distribuerat ledarskap och förbättringsarbete” (Studentlitteratur 2018), där hon beskriver tre organisationer som har kommit olika långt i processen.

Tanken är att läsarna – skolledare och lärare med ledningsuppdrag – ska kunna jämföra sin organisation med dem i boken för att få hjälp att komma framåt i sitt eget förbättringsarbete.

– Ledare måste ständigt ställa kritiska frågor och se över om organisationen i praktiken fungerar som det är tänkt. Att till exempel fylla dagordningen på ett ledningsgruppmöte med rutinärenden stjäl värdefull tid som man borde ägna åt att förbättra skolresultaten.

Av Mari Edman


Artikeln är publicerad i kommande nr av Skolportens magasin nr 3 2018 – ute 16 maj! 

Prenumerera här!

NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-05-08 11:02 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-05-11 11:30 av Hedda Lovén


Relaterat

Matematik inom vuxenutbildningen, 24 okt 2018

Skolportens temadag är speciellt framtagen för dig som undervisar i matematik inom vuxenutbildningen. Dagen innehåller både praktiska klassrumsnära inslag och teoretiska bidrag för att inspirera dig i ditt arbete. Här får du möjlighet att under en dag ta del av föreläsningar med vuxenutbildning som ramverk och matematik i fokus!

Vuxenutbildning i fokus, 23 okt i Stockholm

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana.

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Uthållighet ger bra prestationer i skolan

Om du inte lyckas första gången, så försök igen. Det ligger en viss sanning i det gamla lärartalesättet. Elever som inte ger sig utan försöker igen lyckas betydligt bättre och klarar mer avancerade uppgifter, visar forskning vid Lunds och Linköpings universitet.

Behandling av personuppgifter för forskningsändamål

I en lagrådsremiss föreslås vissa ändringar i svensk rätt med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Rapport (pdf).

GDPR-anpassningar ska möjliggöra behandling av personuppgifter i forskning och samtidigt skydda den personliga integriteten

Behandling av personuppgifter i forskning ska även fortsatt kunna ske på ett ändamålsenligt sätt samtidigt som den enskildes integritet skyddas, nu när EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR) har börjat tillämpas. För att det ska vara möjligt föreslår regeringen nu anpassningar av ett flertal lagar på området.

Skolor digitaliseras inte av sig själva

Det är hög tid att rusta skolorna för digitaliseringen- och staten måste sätta press på kommunerna. Annars finns det risk för att utvecklingen stannar av, menar Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet.

Nytt häfte ska lära unga om samtycke och förebygga våld

Den 1 juli träder den nya sexualbrottslagstiftningen, ofta kallad samtyckeslagen, i kraft. Nu krävs stora utbildningsinsatser för att informera om vad den innebär. Stiftelsen 1000 Möjligheter, som arbetar med unga som utsätts – eller utsätter andra – för våld, har därför tagit fram OKEJ SEX, ett häfte om samtycke och om att förebygga våld och sexuella övergrepp.

Gräsrötternas språkvård

Mats Landqvist, professor vid Södertörns högskola, har undersökt språklig förändring som kommer underifrån. Till exempel från grupper med en politisk vilja eller ambitioner att införa nya benämningar. I Sverige har han tittat på tre grupper – antirasismen, HBTQ-rörelsen och funktionsrörelsen.

Hörselskador av jobbet vanligast bland förskollärare

Sju av tio kvinnliga förskollärare drabbas av ljudtrötthet, varannan har svårigheter att uppfatta tal och fyra av tio blir ljudöverkänsliga. Det är avsevärt högre andelar än hos kvinnor generellt och även högre än i andra bullerutsatta yrkesgrupper, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.

Konkreta verktyg för att förebygga psykisk ohälsa hos elever

HAND i HAND är ett nytt utbildningsprogram som bland annat ska förebygga psykisk ohälsa bland elever. Mittuniversitetet leder arbetet som ska ge alla skolor konkreta verktyg att ta del av utan kostnad. Elever och personal i 48 högstadieskolor i Sverige får pröva en helt ny modell som ska leda till att färre elever drabbas av psykisk ohälsa i framtiden. Programmen med instruktioner, övningar och videofilmer görs tillgängliga på projektets webbplats på flera europeiska språk, utan kostnad.

Forskning intressantare än sommarlov

Att förena integration genom naturvetenskap är tanken bakom Science Meetup som är ett projekt som Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm står bakom. 10 skolor i landet deltar och Örebro var först ut.

”Vi måste inse att det finns ett ömsesidigt beroende mellan skola och akademi”

– Vi ska försöka bygga ett system – eller en infrastruktur – för samverkan kring praktiknära forskning. En förutsättning för att det ska lyckas är att lärosätena och skolhuvudmännen ingår överenskommelser eller avtal om samverkan. Det säger Maria Jarl, ordförande i samordningsnämnden för lärarutbildning på Göteborgs universitet och medlem i den nationella samordningsgruppen för ULF.

Per Måhl: Vi behöver betyget godkänt!

Utan betyget godkänt kan lärare inte hjälpa mindre kunniga elever, och utan behörighetskrav ökar antalet gymnasieelever som hoppar av eller få gå om, skriver betygsexperten Per Måhl.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats