Rektorn viktig för skolans utvecklingsarbete

ILLUSTRATION: GUSTAF ÖHRNELL HJALMARS/AGENT MOLLY & CO

Svenska rektorer är bra på att ge lärare stort utrymme och inflytande – att distribuera ledarskapet. Det är exempelvis vanligt att lärarna är indelade i lärarlag och arbetsgrupper, som har ett stort eget ansvar för att organisera sitt arbete på det sätt som passar dem och eleverna bäst.

– När det finns en samsyn och ett nära samspel fungerar distribuerat ledarskap bra, men när det saknas tillit till varandras kompetenser och förmågor fungerar det sämre, säger Mette Liljenberg vid Göteborgs universitet.

Hon disputerade 2015 med avhandlingen ”Distributed leadership in local school organisations. Working for school improvement?”, vars övergripande syfte var att beskriva och analysera hur samspelet ser ut mellan distribuerat ledarskap och skolförbättring. Studien byggde på observationer och intervjuer under ett och ett halvt år, på tre grundskolor där skolledarna har försökt skapa en distribuerad ledarskapspraktik.

Det Mette Liljenberg bland annat kunde konstatera var att i de skolor där ledarskapet gav stöd till förbättringsarbetet fanns en öppenhet för granskning, en vilja att utmana rådande föreställningar och ett ständigt pågående systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer – ända in i klassrummet.

På de skolor där förbättringsarbetet saknade förankring i verksamhetens behov ägde det däremot sällan rum någon reell förändring av förutsättningarna för elevernas lärande.

– Min avhandling visar också på betydelsen av att rektorn har en klar riktning för skolans förbättringsarbete, håller fast vid denna och är involverad i arbetet, men även ger stöd till de lärare som tar på sig ledningsuppdrag, beskriver Mette Liljenberg.

Utifrån sin egen och andras forskning har hon nu skrivit boken ”Distribuerat ledarskap och förbättringsarbete” (Studentlitteratur 2018), där hon beskriver tre organisationer som har kommit olika långt i processen.

Tanken är att läsarna – skolledare och lärare med ledningsuppdrag – ska kunna jämföra sin organisation med dem i boken för att få hjälp att komma framåt i sitt eget förbättringsarbete.

– Ledare måste ständigt ställa kritiska frågor och se över om organisationen i praktiken fungerar som det är tänkt. Att till exempel fylla dagordningen på ett ledningsgruppmöte med rutinärenden stjäl värdefull tid som man borde ägna åt att förbättra skolresultaten.

Av Mari Edman


Artikeln är publicerad i kommande nr av Skolportens magasin nr 3 2018 – ute 16 maj! 

Prenumerera här!

NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-05-08 11:02 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-05-11 11:30 av Hedda Lovén


Relaterat

Matematik inom vuxenutbildningen, 24 okt 2018

Skolportens temadag är speciellt framtagen för dig som undervisar i matematik inom vuxenutbildningen. Dagen innehåller både praktiska klassrumsnära inslag och teoretiska bidrag för att inspirera dig i ditt arbete. Här får du möjlighet att under en dag ta del av föreläsningar med vuxenutbildning som ramverk och matematik i fokus!

Vuxenutbildning i fokus, 23 okt i Stockholm

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana.

Bim Riddersporre leder pedagogerna rätt

I förskolan som arbetsplats finns en lång icke-hierarkisk tradition som fortfarande märks. Det gör paradoxalt nog förskolechefen till en mycket modern ledargestalt, menar forskaren Bim Riddersporre. Läs intervjun med henne ur Skolportens magasin här!

Can parks make kids better at math?

A study of 11-year-olds who live in cities in England shows a relationship between the availability of green spaces, such as parks, and the spatial working memory that students need to succeed in math. The researchers, who published their findings in the British Journal of Educational Psychology, say students with fewer available green spaces in their area display weaker spatial working memories.

Overcoming the Isolation of Rural Teachers

Rural teachers can face professional isolation, write teacher Michelle Blanchet and Darcy Bakkegard, a teacher ambassador. In this blog post, they offer six ways for teachers to overcome the distance and collaborate with their colleagues, including through Edcamps and virtual professional learning communities.

Childhood trauma and its lifelong health effects more prevalent among minorities

The largest study of its kind shows a high prevalence of adverse childhood experiences — or ACEs — across the population, but especially among some vulnerable groups.

Luleå lär av föräldrars klagomål på skolan

Alla skolor ska ha rutiner för att hantera klagomål från föräldrar. Tydliga rutiner är bra för både verksamheten och arbetsmiljön. I Luleå arbetar barn- och utbildningsförvaltningen systematiskt för att lära av klagomålen.

Tillgänglig utbildning är tema för Lika värde

Arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön kan genomföras på många olika sätt. Det kan omfatta en hel kommun, att utvecklas i små steg i en skola eller att göra det möjligt för en enskild elev att genomföra sin drömutbildning. Läs mer i Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde.

Joakim Landahl: Dyr och billig pedagogik

Flera debattörer beskriver progressiv undervisning i termer av “billig pedagogik”, i motsats till den dyra, lärarledda undervisningen. Men Joakim Landahl undrar om det verkligen finns någon undervisning som är enkel, billig och snabb, samtidigt som den är seriös.

Skolutveckling genom att leda från mitten

Hallå där Karin Rönnerman, professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik och aktuell med boken ”Att leda från mitten – lärare som driver professionell utveckling”.

Nyfiken apostel i lärandets tjänst

Han är pappa till variationsteorin och learning study. Få forskare har gjort större avtryck i svenska lärares förkovran än Ference Marton.

Ulrika Björkstén: Goda intentioner men ingen vetenskap bakom dagens betygssystem

Vetenskapsradions Ulrika Björkstén om ett betygssystem ingen är nöjd med.

Unga med funktionshinder nätmobbas dubbelt så ofta

Unga som utsätts för trakasserier på nätet och skolmobbning har oftare psykisk ohälsa. Mest drabbade är elever med funktionshinder, som utsätts för mobbning och nättrakasserier dubbelt så ofta som andra enligt en ny avhandling.

Designförändringar mellan PISA 2012 och PISA 2015 – en metodstudie

Denna studie undersöker om förändringar i PISA:s mätmodell och övergången till datoriserade prov kan förklara uppgången i de svenska elevernas resultat mellan 2012 och 2015. (pdf)

Är rapporterna om ungas psykiska ohälsa överdrivna?

De senaste rapporterna från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen visar en ökning av psykisk ohälsa bland unga i Sverige. Men nu ställer sig forskare från Linköpings universitet frågande till vad det är som Världshälsoorganisationens enkät faktiskt mäter.

Högre studiebidrag och slopat urval till kompletterande pedagogisk utbildning

Högre studiebidrag och ändrad antagning för dem med ämneskunskaper. Det är några nyheter som Göteborgs universitet siktar på ska minska bristen på utbildade ämneslärare i skolan.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats