Fördelar med delat rektorskap

Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars/Agent Molly & Co

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, det visar ett nytt forskningsprojekt. Men nuvarande skollag förbjuder samledarskap, där två rektorer är hierarkiskt likställda och delar på ansvaret.

– Det är ett traditionellt synsätt på ledarskap, som dessutom står i motsättning till vad forskningen visat, säger Marianne Döös, professor vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, som leder projektet om delat ledarskap.

Forskarna har intervjuat både rektorer och nära medarbetare, främst arbetslagsledare, i fem skolor som har just delat ledarskap: tre grundskolor och två gymnasier – där tre av skolorna utgör en enda administrativ enhet med rektor och biträdande rektor, och två består av två eller tre enheter med varsin rektor.

Samtliga rektorer var lättade över att inte känna sig ensamma med uppgiften och beskrev att problemen blev hanterbara och besluten bättre i och med det delade ledarskapet. Även arbetslagsledarna såg fördelen att uppdraget blev hanterbart och de upplevde ökad tillgänglighet till cheferna.

– Man uppskattade att se chefernas samarbete, till exempel om de höll i ett personalmöte tillsammans eller pratade på kontoret bakom glasväggen.

Men medarbetare på de uppdelade skolorna såg mindre av gemensam ledning och saknade det, säger Marianne Döös.

I skolorna med en administrativ enhet uppfattades rektorernas olikheter som att de kompletterade varandra bra och tydligt ville samma sak, medan detta i skolorna med flera administrativa enheter snarare uppfattades som ett problem – som om cheferna drog åt olika håll.

När medarbetare där pratade med kollegor från en annan enhet fann de att de inte visste vad som gällde på skolan och några saknade en ”vi-känsla”.

– Vår slutsats är att delat ledarskap är svårare att genomföra i uppdelade skolor. Man måste överbrygga uppdelningen och synliggöra det gemensamma för medarbetarna. Men i det stora hela visar våra studier att delat ledarskap upplevs som något bra. Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar, säger Marianne Döös.

Av Inna Sevelius


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1 2018. 

Omslag_Skolporten_1_2018

Skolporten 1/2018

NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-02-12 09:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-02-13 09:23 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.