Fördelar med delat rektorskap

Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars/Agent Molly & Co

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, det visar ett nytt forskningsprojekt. Men nuvarande skollag förbjuder samledarskap, där två rektorer är hierarkiskt likställda och delar på ansvaret.

– Det är ett traditionellt synsätt på ledarskap, som dessutom står i motsättning till vad forskningen visat, säger Marianne Döös, professor vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, som leder projektet om delat ledarskap.

Forskarna har intervjuat både rektorer och nära medarbetare, främst arbetslagsledare, i fem skolor som har just delat ledarskap: tre grundskolor och två gymnasier – där tre av skolorna utgör en enda administrativ enhet med rektor och biträdande rektor, och två består av två eller tre enheter med varsin rektor.

Samtliga rektorer var lättade över att inte känna sig ensamma med uppgiften och beskrev att problemen blev hanterbara och besluten bättre i och med det delade ledarskapet. Även arbetslagsledarna såg fördelen att uppdraget blev hanterbart och de upplevde ökad tillgänglighet till cheferna.

– Man uppskattade att se chefernas samarbete, till exempel om de höll i ett personalmöte tillsammans eller pratade på kontoret bakom glasväggen.

Men medarbetare på de uppdelade skolorna såg mindre av gemensam ledning och saknade det, säger Marianne Döös.

I skolorna med en administrativ enhet uppfattades rektorernas olikheter som att de kompletterade varandra bra och tydligt ville samma sak, medan detta i skolorna med flera administrativa enheter snarare uppfattades som ett problem – som om cheferna drog åt olika håll.

När medarbetare där pratade med kollegor från en annan enhet fann de att de inte visste vad som gällde på skolan och några saknade en ”vi-känsla”.

– Vår slutsats är att delat ledarskap är svårare att genomföra i uppdelade skolor. Man måste överbrygga uppdelningen och synliggöra det gemensamma för medarbetarna. Men i det stora hela visar våra studier att delat ledarskap upplevs som något bra. Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar, säger Marianne Döös.

Av Inna Sevelius


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1 2018. 

Omslag_Skolporten_1_2018

Skolporten 1/2018

NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-02-12 09:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-02-13 09:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Skolbibliotek, 21-22 mars i Göteborg

Som central plats för kunskapsinhämtning och läsinspiration har biblioteket sin självklara plats. Under denna konferens fördjupar vi oss i det källkritiska uppdraget vilket följer som en röd tråd under båda dagarna. Välkommen till Skolportens årliga mötesplats för dig som är skolbibliotekarie!

Maria Jarlsdotter: Så kan vi få fler att vilja arbeta i skolan

Vill vi på allvar få fler intresserade av att bli lärare? I så fall måste vi ta itu med kundtänkande, lappa-och-lagapolitik, orimliga krav på individualisering och idén om att skolan ska lösa alla samhällets problem, skriver Maria Jarlsdotter, rektor Malmö latinskola.

Fler i jobb efter YH-examen

Yrkeshögskolan har nått sitt bästa resultat hittills. Enligt en ny rapport har 93 procent av de som examinerades 2016 fått jobb ett år senare. Ökningen har framförallt skett inom utbildningsområdena Data/IT och Teknik och tillverkning.

Kvalitetsutvecklande arbete i förskolan där leken står i fokus

I Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial Förskola ligger fokus på tre centrala teman: trygga relationer, lek och kommunikation. Ing-Britt Vikström, specialpedagog i Kristinehamns kommun, är en av de som arbetat utifrån stödmaterialet.

I Sverige jobbar 25 hundar som pedagoghundar

Skolor som har svårt att klara av elever som har svårt i skolan, kan få hjälp av en pedagoghund. Hör Gunilla Backman som startade Svenska pedagoghundinstitutet.

Studiekultur i högre utbildning – design av flexibla lärandemiljöer

Temanumret undersöker det mångfasetterade begreppet studiekultur. Med tanke på att olika pedagogiska projekt vid svenska lärosäten syftar till utveckling av lärandemiljöer så avser följande temanummer att samla empiriska studier som beskriver och förklarar arbetet med att forma rum för lärande.

Jan Lenander: Mer realism i lärarutbildningen

Konstruktivismens dominans på lärarutbildningen måste brytas. Liksom det kompakta motståndet mot realismen. Vägen fram är att betona hur dessa både idériktningar kan samverka för en bättre undervisning.

NC kommenterar förutsättningar för kvalitet i sfi

Vi har inte råd att fortsätta slösa skattemedel och mänskliga resurser i ett system där förutsättningarna för kvaliteten i sfi-utbildningen inte finns, skriver Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) i en kommentar efter Kalla faktas program ”Sfi-bluffen”.

Forskning: Skolbibliotek höjer elevprestationer

På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.

VR-medel för skolmiljöer i ett nordiskt perspektiv

Vetenskapsrådet beviljar utbildningsforskare vid Umeå universitet nätverksbidrag för nordiskt samarbete. Medlen ges för en serie workshops på temat ”Från design till praktik. Skolmiljöer i ett Nordiskt perspektiv”.

Skolkurator: ”Föräldrar engagerar sig inte i vad som händer på nätet”

Var tredje ung hade utsatts för nätkränkningar förra året. I Trosa jobbar skolorna med att förebygga nätmobbning.

Elevers syn på mobiler i skolan nyanserad

I sin avhandling har Torbjörn Ott funnit att mobiltelefonen kan ses som både störande och nyttig i skolan. Medier och lagstiftning har fokuserat på de negativa sidorna men Torbjörn Ott pekar på att lärare, och i synnerhet elever, ser att mobilen är en del i själva infrastrukturen för lärande.

Omsorg laddat begrepp i förskolan

Trots att personal på förskolor ägnar mycket tid åt omsorg så är det ett laddat begrepp att prata om och att definiera. Det visar forskaren Mie Josefsons nya avhandling.

Samiska eller svenska i nomadskolorna?

Språket i skolan är ett kraftfullt verktyg både för att skapa vem man är och vilka möjligheter man har i livet. Historikern Otso Kortekangas har undersökt hur samiska, och andra nordiska språk användes i nomadskolor för samer under 1900-talets första hälft.

RISE startar utbildning i programmering för lärare

Denna vecka börjar 400 lärare runt om i hela landet en nätbaserad utbildning i programmering för grundskolans senare år och gymnasieskolan. Utbildningen är framtagen av RISE i samarbete med Academedia och projektet Makerskola.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Elevers syn på mobiler i skolan nyanserad

I sin avhandling har Torbjörn Ott funnit att mobiltelefonen kan ses som både störande och nyttig i skolan. Medier och lagstiftning har fokuserat på de negativa sidorna men Torbjörn Ott pekar på att lärare, och i synnerhet elever, ser att mobilen är en del i själva infrastrukturen för lärande.

Demokratihandboken

Att vaccinera samhället mot odemokratiska krafter går inte. Men vi kan alla träna oss i demokratins metoder och verktyg.  I Demokratihandboken – prata, lyssna, förändra! samlar vi tips om hur du tar ditt engagemang vidare. (pdf)

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Forskning: Skolbibliotek höjer elevprestationer

På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.

Nu ska lärare koda

I ett nytt och unikt program ska lärare från fem olika skolhuvudmän lära sig om programmering. Det hela följs av forskare.