2018-04-12 10:30  4761 Dela:

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter, kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

Katharina Jacobsson

Katharina Jacobsson.

VAD ÄR DET för processer som startar, pågår och avslutas när skolor använder en forskningsbaserad skolutvecklingsstrategi? Det var frågorna Katharina Jacobsson sökte svar på när hon började forska om två skolors utvecklingsprojekt, båda med syfte att förbättra måluppfyllelse och kvalitet.

I fem år följde hon arbetet på en gymnasieskola samt en F9-skola som båda valt samma strategi för sitt arbete som leddes av en vetenskaplig handledare.

Utvecklingsgrupperna bestod av pedagoger, och på gymnasieskolan ingick också elever. I april 2017 disputerade Katharina Jacobsson med avhandlingen Processer och motorer i lokalt skolförbättringsarbete, som blev förra årets mest läst avhandling på Skolportens webbplats.

Studiens mest spännande resultat visar att det inte var utvecklingsstrategin i sig som ledde till utveckling, utan snarare det som skedde vid sidan om. Katharina Jacobsson beskriver hur utvecklingsgrupperna och övrig personal vid skolorna inte alltid var överens om hur arbetet skulle genomföras eller vad som var målet.

Det skavde, uppstod konflikter och olika alternativ diskuterades.

– Men oenigheten innebar inte att processen körde fast – den tog bara nya vägar. Grupperna inspirerades att ta egna initiativ och omforma målen efter sina behov. I avhandlingen benämns de som framväxande processer, säger Katharina Jacobsson.

DE HÄR FRAMVÄXANDE processerna, alltså idéer utanför den givna strategin, visade sig vara det som genererade utveckling. Därmed minskade också betydelsen av att alla måste vara ”med på tåget”.

– Min forskning visar att oenighet och sidospår snarare kan vara de processer som leder till utveckling. Därför behöver skolledare och andra som jobbar med skolutveckling inte vara oroliga för konflikter eller initiativ utanför den bestämda utvecklingsstrategin.

Viktigt däremot, understryker hon, är att ha kunskap om vad det är som påverkar processerna – sammanhanget och de underliggande krafter som får saker och ting att ske och som i avhandlingen benämns generativa mekanismer.

– Om rektorer och pedagoger skaffar sig kunskap om hur dessa mekanismer fungerar och vad som aktiverar dem kan skolförbättringsprocesser ledas på ett medvetet sätt och stödja skolornas strävan mot utveckling.

Hur viktigt är det att arbeta utifrån modeller och strategier vid skolutvecklingsarbete?

– Det finns absolut fördelar. I den här studien visade det sig att strategin främst fick igång arbetet men den var också något att ställa sina egna reflektioner och idéer emot. Tydligt var hur planerade och framväxande processer kom att stimulera varandra.

Men som alltid – att något fungerar på en skola betyder inte att det passar alla andra:

– Allt skolutvecklingsarbete måste utgå från den egna kontexten.

Av Susanne Sawander

Foto Emelie Asplund 


FAKTA/Katharina Jacobsson

Född: År 1959
Bor: Halmstad
Aktuell med: Hennes avhandling Processer och motorer i lokalt skolförbättringsarbete blev förra årets mest lästa avhandling på Skolporten.se
Bakgrund: Lärarexamen år 1985, specialpedagogexamen år 1998 och fil mag pedagogik år 2003. Disputerade år 2017 i pedagogik.
Gör nu: Arbetar som kursledare och lärare inom specialpedagogiska programmet och masterprogrammet i utbildningsledarskap, samt som utbildningsledare och professionshandledare vid rektorsutbildningen, Göteborgs universitet.

Läs mer: 

Processer och motorer i lokalt skolförbättringsarbete, av Katharina Jacobsson (doktorsavhandling, 2017)

 


Artikeln är tidigare publicerad i den årliga forskningsbilagan Pedagogisk forskning 2017. Den sammanställer förra årets avhandlingar inom utbildningsvetenskaplig forskning och följer med Skolporten nr 2/2018.

Hela listan över de 10 mest lästa avhandlingarna år 2017 hittar du här!

Skolportens lärarpanel 10 år

Skolportens lärarpanel fyller 10 år!


TIPS! I appen Skolporten läser du bilagan Pedagogisk forskning utan kostnad!
Skolportens app laddar du enkelt ner i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-04-12 10:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-16 11:19 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.