Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter, kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

Katharina Jacobsson

Katharina Jacobsson.

VAD ÄR DET för processer som startar, pågår och avslutas när skolor använder en forskningsbaserad skolutvecklingsstrategi? Det var frågorna Katharina Jacobsson sökte svar på när hon började forska om två skolors utvecklingsprojekt, båda med syfte att förbättra måluppfyllelse och kvalitet.

I fem år följde hon arbetet på en gymnasieskola samt en F9-skola som båda valt samma strategi för sitt arbete som leddes av en vetenskaplig handledare.

Utvecklingsgrupperna bestod av pedagoger, och på gymnasieskolan ingick också elever. I april 2017 disputerade Katharina Jacobsson med avhandlingen Processer och motorer i lokalt skolförbättringsarbete, som blev förra årets mest läst avhandling på Skolportens webbplats.

Studiens mest spännande resultat visar att det inte var utvecklingsstrategin i sig som ledde till utveckling, utan snarare det som skedde vid sidan om. Katharina Jacobsson beskriver hur utvecklingsgrupperna och övrig personal vid skolorna inte alltid var överens om hur arbetet skulle genomföras eller vad som var målet.

Det skavde, uppstod konflikter och olika alternativ diskuterades.

– Men oenigheten innebar inte att processen körde fast – den tog bara nya vägar. Grupperna inspirerades att ta egna initiativ och omforma målen efter sina behov. I avhandlingen benämns de som framväxande processer, säger Katharina Jacobsson.

DE HÄR FRAMVÄXANDE processerna, alltså idéer utanför den givna strategin, visade sig vara det som genererade utveckling. Därmed minskade också betydelsen av att alla måste vara ”med på tåget”.

– Min forskning visar att oenighet och sidospår snarare kan vara de processer som leder till utveckling. Därför behöver skolledare och andra som jobbar med skolutveckling inte vara oroliga för konflikter eller initiativ utanför den bestämda utvecklingsstrategin.

Viktigt däremot, understryker hon, är att ha kunskap om vad det är som påverkar processerna – sammanhanget och de underliggande krafter som får saker och ting att ske och som i avhandlingen benämns generativa mekanismer.

– Om rektorer och pedagoger skaffar sig kunskap om hur dessa mekanismer fungerar och vad som aktiverar dem kan skolförbättringsprocesser ledas på ett medvetet sätt och stödja skolornas strävan mot utveckling.

Hur viktigt är det att arbeta utifrån modeller och strategier vid skolutvecklingsarbete?

– Det finns absolut fördelar. I den här studien visade det sig att strategin främst fick igång arbetet men den var också något att ställa sina egna reflektioner och idéer emot. Tydligt var hur planerade och framväxande processer kom att stimulera varandra.

Men som alltid – att något fungerar på en skola betyder inte att det passar alla andra:

– Allt skolutvecklingsarbete måste utgå från den egna kontexten.

Av Susanne Sawander

Foto Emelie Asplund 


FAKTA/Katharina Jacobsson

Född: År 1959
Bor: Halmstad
Aktuell med: Hennes avhandling Processer och motorer i lokalt skolförbättringsarbete blev förra årets mest lästa avhandling på Skolporten.se
Bakgrund: Lärarexamen år 1985, specialpedagogexamen år 1998 och fil mag pedagogik år 2003. Disputerade år 2017 i pedagogik.
Gör nu: Arbetar som kursledare och lärare inom specialpedagogiska programmet och masterprogrammet i utbildningsledarskap, samt som utbildningsledare och professionshandledare vid rektorsutbildningen, Göteborgs universitet.

Läs mer: 

Processer och motorer i lokalt skolförbättringsarbete, av Katharina Jacobsson (doktorsavhandling, 2017)

 


Artikeln är tidigare publicerad i den årliga forskningsbilagan Pedagogisk forskning 2017. Den sammanställer förra årets avhandlingar inom utbildningsvetenskaplig forskning och följer med Skolporten nr 2/2018.

Hela listan över de 10 mest lästa avhandlingarna år 2017 hittar du här!

Skolportens lärarpanel 10 år

Skolportens lärarpanel fyller 10 år!


TIPS! I appen Skolporten läser du bilagan Pedagogisk forskning utan kostnad!
Skolportens app laddar du enkelt ner i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-04-12 10:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-16 11:19 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogisk inriktning påverkar personalens arbetsmiljö.

Finska rektorer måste undervisa

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Lika Värde nr 3, 2018

Arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön kan genomföras på många olika sätt. Det kan omfatta en hel kommun, att utvecklas i små steg i en skola eller att göra det möjligt för en enskild elev att genomföra sin drömutbildning. Det kan du läsa om i höstens nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde. (pdf)

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Tidig upptäckt och tidiga insatser till barn med autism

Det är ofta först i skolåldern som de barn som har en lindrig form av autism diagnosticeras. Det leder till stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglund har i sin avhandling vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet sökt belysa tre väsentliga områden inom forskningen om autismspektrumstörning. (s. 11)

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats