Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter, kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

Katharina Jacobsson

Katharina Jacobsson.

VAD ÄR DET för processer som startar, pågår och avslutas när skolor använder en forskningsbaserad skolutvecklingsstrategi? Det var frågorna Katharina Jacobsson sökte svar på när hon började forska om två skolors utvecklingsprojekt, båda med syfte att förbättra måluppfyllelse och kvalitet.

I fem år följde hon arbetet på en gymnasieskola samt en F9-skola som båda valt samma strategi för sitt arbete som leddes av en vetenskaplig handledare.

Utvecklingsgrupperna bestod av pedagoger, och på gymnasieskolan ingick också elever. I april 2017 disputerade Katharina Jacobsson med avhandlingen Processer och motorer i lokalt skolförbättringsarbete, som blev förra årets mest läst avhandling på Skolportens webbplats.

Studiens mest spännande resultat visar att det inte var utvecklingsstrategin i sig som ledde till utveckling, utan snarare det som skedde vid sidan om. Katharina Jacobsson beskriver hur utvecklingsgrupperna och övrig personal vid skolorna inte alltid var överens om hur arbetet skulle genomföras eller vad som var målet.

Det skavde, uppstod konflikter och olika alternativ diskuterades.

– Men oenigheten innebar inte att processen körde fast – den tog bara nya vägar. Grupperna inspirerades att ta egna initiativ och omforma målen efter sina behov. I avhandlingen benämns de som framväxande processer, säger Katharina Jacobsson.

DE HÄR FRAMVÄXANDE processerna, alltså idéer utanför den givna strategin, visade sig vara det som genererade utveckling. Därmed minskade också betydelsen av att alla måste vara ”med på tåget”.

– Min forskning visar att oenighet och sidospår snarare kan vara de processer som leder till utveckling. Därför behöver skolledare och andra som jobbar med skolutveckling inte vara oroliga för konflikter eller initiativ utanför den bestämda utvecklingsstrategin.

Viktigt däremot, understryker hon, är att ha kunskap om vad det är som påverkar processerna – sammanhanget och de underliggande krafter som får saker och ting att ske och som i avhandlingen benämns generativa mekanismer.

– Om rektorer och pedagoger skaffar sig kunskap om hur dessa mekanismer fungerar och vad som aktiverar dem kan skolförbättringsprocesser ledas på ett medvetet sätt och stödja skolornas strävan mot utveckling.

Hur viktigt är det att arbeta utifrån modeller och strategier vid skolutvecklingsarbete?

– Det finns absolut fördelar. I den här studien visade det sig att strategin främst fick igång arbetet men den var också något att ställa sina egna reflektioner och idéer emot. Tydligt var hur planerade och framväxande processer kom att stimulera varandra.

Men som alltid – att något fungerar på en skola betyder inte att det passar alla andra:

– Allt skolutvecklingsarbete måste utgå från den egna kontexten.

Av Susanne Sawander

Foto Emelie Asplund 


FAKTA/Katharina Jacobsson

Född: År 1959
Bor: Halmstad
Aktuell med: Hennes avhandling Processer och motorer i lokalt skolförbättringsarbete blev förra årets mest lästa avhandling på Skolporten.se
Bakgrund: Lärarexamen år 1985, specialpedagogexamen år 1998 och fil mag pedagogik år 2003. Disputerade år 2017 i pedagogik.
Gör nu: Arbetar som kursledare och lärare inom specialpedagogiska programmet och masterprogrammet i utbildningsledarskap, samt som utbildningsledare och professionshandledare vid rektorsutbildningen, Göteborgs universitet.

Läs mer: 

Processer och motorer i lokalt skolförbättringsarbete, av Katharina Jacobsson (doktorsavhandling, 2017)

 


Artikeln är tidigare publicerad i den årliga forskningsbilagan Pedagogisk forskning 2017. Den sammanställer förra årets avhandlingar inom utbildningsvetenskaplig forskning och följer med Skolporten nr 2/2018.

Hela listan över de 10 mest lästa avhandlingarna år 2017 hittar du här!

Skolportens lärarpanel 10 år

Skolportens lärarpanel fyller 10 år!


TIPS! I appen Skolporten läser du bilagan Pedagogisk forskning utan kostnad!
Skolportens app laddar du enkelt ner i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-04-12 10:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-16 11:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

En drömgård tillgänglig och lekfull för alla

Förskolan Lillgården i Östersund satsar på en tillgänglig utomhusmiljö. Med stora och små förändringar har de tagit bort hinder för att ge alla barn möjlighet att delta i lek överallt.

Risken för matteångest ökar vid sämre ”nummersinne”

Matteångest kan yttra sig i form av till exempel panik, rädsla eller en impuls att vilja fly allt vad matematik heter. En ny studie visar att man löper ökad risk att drabbas om man är sämre på att uppskatta antal objekt via synen.

Dokumentation – viktigare för pedagogerna än för barnen

Förskolepedagoger lägger stor vikt vid att dokumentationen genomförs på planerat sätt. Barnen däremot är inte alltid intresserade men lär sig tidigt att anpassa sig för att vinna fördelar, visar Katarina Nilfyr i sin licentiatavhandling.

”Anpassa förutsättningarna för andraspråkselever”

Ska språkkunskaperna slå igenom i bedömningen i samtliga skolämnen på gymnasiet? Elever som läser svenska som andraspråk (SVA) får ingen extra anpassning när de ska bedömas i övriga ämnen. Alma Rojas Beskow hävdar att det vore rimligt med exempelvis utökad tid i bedömningssituationer för att möjliggöra en rättvis kunskapsbedömning.

Uppdrag om förslag på framtida utbildningssatsning för lärare i nationella minoritetsspråk

Redovisning av uppdrag om förslag på en framtida utbildningssatsning för lärare i nationella minoritetsspråk. (pdf)

Verktyg för kartläggning av yrkeskunskaper samt planering av examen inom komvux

Här hittar du verktyg som ger stöd i kartläggning av yrkeskunskaper samt planering av examen på gymnasial nivå inom komvux. Du som har bäst nytta av verktygen är studie- och yrkesvägledare, yrkeslärare, ämneslärare eller handläggare på Arbetsförmedlingen.

Fritidshemmens hus – för det lärande fritidshemmet

I fritidshemmens hus samlas goda exempel för det lärande fritidshemmet. Här delas idéer, arbetssätt och inspiration från de många fritidshemmen på Stockholms stad skolor och huset skapas gemensamt av alla som arbetar inom fritidshemsverksamheten. Länkar till husets olika våningsplan hittar du till höger i navigationsmenyn.

Hon gör skillnad för eleverna

Angelica Lundin valde bort forskarkarriären för att bli lärare på en högstadieskola som kallats ”Sveriges sämsta skola”. Hon ville göra skillnad med sina gedigna ämneskunskaper, yrkeserfarenhet och stora engagemang för ledarskap i klassrummet.

Tretton nya lärare kopplar teorin till praktiken för lärarstudenter

Tretton yrkesverksamma lärare och förskollärare ska rekryteras till lärarutbildningen vid Örebro universitet och börja på sina nya jobb till hösten. Satsningen är ett steg i arbetet för ”Framtidens lärarutbildning”.

Remiss av Betänkandet Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring, SOU 2018:19

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat betänkandet Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring, SOU 2018:19.

11 miljoner till forskning för att vässa skolan

Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs studerar just nu hur fysiska förändringar påverkar skolmiljön i Hudiksvall. Detta som en del av ett Vinnova-projekt, Laborativ aktivitetsanpassad skolmiljö i Hudiksvall.

Martin Norsell blir ny rektor för Högskolan Dalarna

Regeringen har beslutat att anställa professor Martin Norsell som ny rektor vid Högskolan Dalarna.

15 år med nordiskt nätverk för aktionsforskning

Denna rapport handlar om hur det nordiska nätverket för aktionsforskning (NNAF) startades 2004 och hur arbetet har bedrivits under närmare 15 år. Författare är bland andra professor Karin Rönnerman, Göteborgs universitet. (Pdf.)

Otillräcklighet och frustration vardag för lärare i landet

Många lärare känner otillräcklighet och frustration i sitt arbete när de ska inkludera elever med beteendeproblem. För mycket tid ägnas åt att försöka fostra på bekostnad av undervisningen. Resultatet blir att såväl eleverna som deras klasskamrater far illa, det visar ny forskning från Mittuniversitetet.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?