Forskningssamtal utvecklar mötet med eleverna

I Hjo kommun använder lärarna Skolportens forskningsartiklar som bränsle i gruppdiskussionerna för skolutveckling.
– Det handlar om att bli aktiv utforskare och utvecklare av det egna hantverket i klassrummet, säger Åke Malmeling, utvecklingschef i Hjo kommun.

Att hitta förutsättningarna för att diskutera forskning och utveckling är ingen självklarhet i alla kommuner, men i Hjo ser det annorlunda ut. Samtliga lärare ingår i olika lärgrupper som leds av en lärledare.
– Vi har frilagt tid varannan vecka där alla lärgrupper kan prata utveckling. Hur kan vi vässa våra arbetssätt, finns det saker vi ska undvika, vad ska vi göra mer av?

För två år sedan blev Hjo kommun medlem i forskningsinstitutet Ifous, och fick därmed tillgång till Matchmail, Skolportens bevakningstjänst för pedagogisk forskning. Genom Matchmail kan Ifousmedlemmar välja att prenumerera på artiklar och intervjuer om vissa specifika forskningsområden, som IUP, bedömning eller specialpedagogik.

Många gånger kommer inspirationen i arbetet från just en artikel, till exempel ”Leken i fokus på fritids”, en av Skolportens utvecklingsartiklar om ett fritids i Nacka där man jobbar med lekens betydelse för lärandet. Den artikeln väckte intresse och gav bränsle till att utforska den egna verksamheten. Nu diskuterar man ett studiebesök där, berättar Åke Malmeling.

Vad forskningen kan bidra med är att utmana, ge nya perspektiv och fungera som en källa till nya tankesätt. Samtidigt får man inte bli ett rö för forskningsresultat, utan som lärare måste man utveckla sina egna inre verktyg, understryker han. Det är viktigt att teori och praktik förenas så att det blir en personlig kunskap.
– Det är inte lätt, utan det gäller att få in forskningen i lagom portioner. Artiklarna ska vara bränsle för det fortsatta kunskapsbyggandet. Det är det som är utgångspunkten – mötet med eleverna.

Åke Malmeling brukar rekommendera att lärarna läser forskningsartiklar utifrån tre frågeställningar, som ett sätt att processa forskningen: Vad tog jag till mig, vad utmanade mig, och vad jobbar jag vidare med i mitt eget lärande?
Och responsen från lärarna har överlag varit väldigt positiv, säger Åke Malmeling.
– Många av lärarna ligger i framkant, och de gillar att bli bekräftade eller utmanade. För lärledarna har det blivit en naturlig del att söka sig till forskning i deras utvecklingsarbete.

Har det funnits något motstånd mot det nya arbetssättet?
– Jo, i början när det inte var riktigt klart vad vitsen var, och visst har det gått upp och ned. Men jag ser att det är mödan värt att hålla fast vid att lärare får tid till gemensam reflektion, för att bättre förstå och utveckla det lärande samspelet mellan lärare och elev.

Hjo hade sedan tidigare ett samarbete med Karlstads universitet kring lärande samtal, därför fanns redan ett systematiskt arbete med att driva långsiktiga utvecklingsprojekt i kommunen. När Hjo kommun sedan blev medlem i Ifous kom användandet av Matchmail in som en naturlig fortsättning.

När det gäller skolutveckling är det viktigt att jobba just systematiskt och över tid, samt att man från kommunövergripande nivå stimulerar, stödjer och utmanar arbetet, påpekar Åke Malmeling.

Läroplanen ställer högre krav i dag, och det nya betygssystemet är väldigt avancerat.
– Det kan kännas väldigt tungt, men vi har stor nytta av den här reflekterande kulturen nu när vi diskuterar betyg och bedömning. Jag är väldigt stolt över lärarna i Hjo som gärna tar till sig forskning och utforskar sitt eget arbete. Vi blir klokare ihop, det är väl det det handlar om.

Moa Duvarci Engman