I Skolverkets stödmaterial för kunskapsbedömning i skolan beskrivs kunskapsbedömning som en pedagogisk kärnfunktion. Hur använder sig lärare med elever i de lägre årskurserna av aktuell forskning om bedömning då de utformar och utvärderar sin undervisning?

Finns det skillnader i oro och ångest inför prov mellan svenska och finska elever, och är dessa skillnader "riktiga" skillnader eller ett resultat av ett mätfel? Det har författarna till denna vetenskapliga artikel undersökt.

En undersökning om användning och upplevelser av digitala verktyg bland barn i åldrarna noll till sex år i Norge visar att 65 procent av barnen har använt datorer och 60 procent har använt lärplattor i hemmet innan de når en ålder av sex. I denna artikel identifierar Tove Lafton vad som är avgörande för utvecklingen av fältet av digitala metoder på förskolor i dag.

En vanlig uppfattning i debatten om det fria skolvalet är att segregation kan brytas genom att elever från förorterna har möjlighet att lämna sina bostadsområden. Men många elever som valt skolan i innerstaden byter tillbaka till sin gamla gymnasieskola. En anledning är en stark känsla av utanförskap, visar en artikel i tidskriften Educare.

Det är allmänt vedertaget att prov får "oavsiktliga effekter", men vad som avses med "oavsiktlig" saknas det en djupare insikt om. Peter Dahler-Larsen har studerat vilken påverkan ett nationellt provsystem i Danska för invandrare får för den praktiska verksamheten i en skola i Danmark.

I diskussionen om skärningspunkten mellan kvalitet och bedömning aktualiseras en viktig fråga - den om hur bedömning eftersträvar att stödja kvaliteten på utbildning, skriver Barbara Crossouard i en artikel som bland annat tar upp formativ bedömning i den skotska grundskolan.

Termerna bedömning, utvärdering och kvalitetssäkring har olika innebörder i den högre utbildningen. D. Royce Sadler tittar närmare på dessa begrepp och ett nytillkommet inom högre utbildning: "grade integrity" -betygsintegritet.