Det krävs mer än bara bibliotek, böcker och bildning för att rädda skolan från de hot som den nuvarande marknadslogiken för med sig, skriver Erik Cardelús i en replik på Gustav Borsgårds artikel om debatten om skolan och läskrisen.

Samma debattörer som efterlyser ett större kunskapsfokus och mer fakta i skolan, bygger själva sin argumentation på alltför svaga kunskaper om kunskapsbegreppet, skolans uppdrag och dess historia, menar Hanna Sjögren, och efterlyser en mer påläst debatt.

KRONIKK: Vi har blitt vant til dårlig Pisa-skår i norsk skole. Det har ikke skortet på tiltak, men resultatene uteblir. Nå er det på tide at kunnskapsministeren slutter å overse den enkleste løsninga.

Det som gått för långt är inte strävan efter inkludering – utan att vi fått en skola präglad av marknadsexperiment, lärarbrist och ändlösa besparingar. Gör inte inkluderingen till syndabock när det är den ideologiska och ekonomiska styrningen som fallerat, skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Det svenska skolsystemet med fria skolval, möjlighet till ekonomisk vinst för friskolor, omfattande nationella prov och skolinspektion, har en betydande påverkan på alla lärarnas arbete och autonomi, skriver Wieland Wermke och Gabriella Höstfelt.

Den praktiknära forskningen behöver bli mer elitistisk – för likvärdighetens skull. Det anser matteläraren Katrina Backman och Camilo von Greiff, tidigare vid Skolforskningsinstitutet.

Efter PISA haglar förslag till förbättringar på skolan och utbildningen men idéerna är ofta mer i linje med det som anses politiskt/ideologiskt önskvärt än det som vore verkligen effektivt. Dylan Wiliam menar i denna artikel att inga verkligen effektiva åtgärder kan införas om det inte städas upp bland lärarnas ansvarsområden, och argumenterar för “de-implementering” –…

På senare år har lärarstudenter från många av landets lärosäten vittnat om bristande läs-och-skrivundervisning för blivande F-3-lärare, alltså för dem som ska lära barn i förskoleklass till årskurs 3 att läsa och skriva. Det skriver Magnus Haake och Agneta Gulz, docent respektive professor i kognitionsvetenskap med inriktning på lärande och undervisning vid Lunds universitet.

KRONIKK: Studentaktiv undervisning fratar meg, foreleseren, det aller beste jeg vet; nemlig å forlese. Men kanskje lærer studentene bedre?

Fakta ställs i skoldebatten ofta emot förståelse men hur lyfter skolans styrdokument fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet? Inte särskilt konsekvent menar Stefan Sellbjer, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, och argumenterar för en uppdatering av denna utgångspunkt för våra läroplaner.

Begreppet 'förädlingsvärde' hörs alltmer i den politiska debatten om skolan och flera aktörer ser det som ett nödvändigt mått för att säkerställa skolsystemets kvalitet och för att kunna hålla skolor ansvariga. Men att införa förädlingsvärde (ett mått av elevers kunskapsutveckling över tid) i vår nations skolsystem skulle vara ett oansvarigt experimenterande, varnar läraren Rickard Öman.

Forskning kan genomföras av olika anledningar, skriver Anders Jönsson och Pernilla Lundgren med anledning av tre forskares kritik mot trender i skolan.