Forskning kan genomföras av olika anledningar, skriver Anders Jönsson och Pernilla Lundgren med anledning av tre forskares kritik mot trender i skolan.

Vad vi betraktar som föremål för undersökning, som redskap för förståelse och som pedagogiskt relevant, tenderar att korrelera med skolämnenas kunskapshierarkier. Åsa Delblanc slår här ett slag för skönlitteraturen i förskolan.

Läskrisen har följt med skolan under en längre tid och uppmärksammas nu åter i den offentliga debatten. Här är skolans roll och organisation västentlig, men med vilka metoder bör krisen hanteras? Lars Lagheim berättar här om erfarenheter från ett läsprojekt som bland annat exporterades till Norge.

Så länge det är enkelt – och betraktas som företagsekonomiskt smart – att “ta bort luft” ur skolsystemet kommer vi att befinna oss på ett sluttande plan, med ständigt minskande möjligheter att med skola bygga ett socialt och demokratiskt hållbart samhälle, skriver Erik Cardelús.

Relativa, centralt rättade betyg leder inte till rättvisare betyg men till lägre motivation hos eleverna och minskat förtroende för lärarkåren. Så argumenterar Per Måhl i sitt svar till artikeln “Dagens system är byggt för att skapa orättvisa betyg.

Christina Wainikkas inlägg om skoldebattens vita fläckar är missledande, skriver Camilla Malm, medgrundare av partipolitiskt obundna Sollentunas Föräldranätverk, i en replik.

Debatten om vinstdrivande skolor missar att det finns aktiebolagsskolor som inte har som främsta syfte att generera höga vinster till sina aktieägare. Christina Wainikka, ordförande i Stiftelsen Sverigefinska skolan i Stockholm samt policyexpert på Svenskt Näringsliv, efterfrågar en mer nyanserad debatt om lösningar som tar hänsyn till dessa skolor.

Forskaren Susanne Wiborg menar i en artikel i SvD att skolmisslyckande i Sverige beror på att det finns aktörer som mer än några andra bromsar reformer i skolan – fackförbunden. Låt oss i Sveriges Skolledare komma med några klargöranden.

Reformering av lärarutbildning och skola behöver baseras på breda politiska överenskommelser snarare än ideologisk färgade enmansutredningar, skriver Hanna Sjögren, och uppmanar regeringen att återgå till dens svenska traditionen av breda parlamentariska utredningar.

Under de senaste tre decennierna har den svenska skolan genomgått en internationellt och historiskt unik ekonomisering och marknadisering. Inget land i världen har gått så långt i att marknadisera sitt skolsystem, skriver tre forskare som driver ett projekt om lobbyverksamhet i skolan.

Vad är samhällskostnaden för instabila och spekulativa skolor? Erik Cardelús reflekterar över vem som vinner och vem som förlorar på ett skolsystem av Darwinistisk modell.

Genomförandet av nationella prov i SO-ämnen är problematiskt, och risken är att förlusten i undervisningstid för eleverna är större än vinsten med proven. Fredrik Sellerfors önskar att SO-ämnet ska präglas mer av undervisning och utveckling, och mindre av centralt påbjuden kunskapsmätning.