Barn behöver strukturerad träning i skolan för att lära sig sociala och känslomässiga färdigheter. Det skulle göra dem bättre rustade för livets påfrestningar, anser Noam Ringer, skolpsykolog och lektor i specialpedagogik.

Mediedebatten om svensk lärarutbildning har skapat en bild av kris och styrts av journalister, politiker och opinionsbildare – medan lärarutbildarna har haft en undanskymd roll. Det visar ny forskning vid Örebro universitet.

De nya förslagen om betygssystemets egenskaper och struktur har fallit mellan stolarna i debatten där huvudfokuset har legat på utredningarna om nya läroplanen och lärarutbildningen. Arne Engström pekar på några centrala svagheter i den nya betygsutredningen.

Argumentet har förts fram att evidensbaserad lärarutbildning skulle både skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande och skydda lärarutbildningen från politiska nycker och detaljstyrning. Gunnlaugur Magnússon argumenterar i ett debattinlägg både emot föreställningen att utredningen skulle förespråka evidens och emot idén att evidens skulle ge skydd mot politiska ingrepp.

Det haglar med skolpolitiska statliga utredningar och utbildningspolitiska reformförslag från regeringen och det är främst Liberalernas företrädare som tar plats i media och debatt; de har ju profilerat sig som Sveriges ”skolparti”, skriver Eva-Lotta Hultén.

Läroplansutredningen lämnade en mycket omfattande rapport till regeringen förra veckan med flera stora förslag, inklusive om hur undervisning ska organiseras och genomföras. Universitetslektor Oscar Björk problematiserar utredningens syn på – och framskrivning av – skrivandet som social praktik och skrivundervisningen i skolan.

Lärarutbildningsutredningen är både lång och innehållsrik. Men vad går att utröna om de kunskaper utredningen avser som viktiga för de framtida lärarna? I dagens inlägg resonerar Caroline Ljungberg om både debatten kring utredningen och om de politiska signaler som går att utröna utifrån de teman och ord utredningen innehåller, lyfter och bortprioriterar.

Vad finns det för kunskapsanspråk och vetenskaplig grund bakom utredningen om en reformerad lärarutbildning? Hur återspeglar utredningens olika förslag politisk vilja? Debatten om förslagen utredningen lämnat pågår för fullt och i dagens inlägg problematiserar Mattias Nilsson både utredningens tillvägagångssätt, underlaget för dess anspråk samt dess slutsatser.

Vad finns det för kunskapsanspråk och vetenskaplig grund bakom utredningen om en reformerad lärarutbildning? Debatten om förslagen utredningen lämnat pågår för fullt och i dagens inlägg problematiserar Mattias Nilsson både utredningens tillvägagångssätt, underlaget för dess anspråk samt dess slutsatser.

Det finns hopp om att skolan sakta men säkert transformeras från en produktionsinriktad till en lärandeinriktad undervisning. Det skriver lärarna Peter Habbe och Fredrik Åslund i sin debattartikel om kognitionsvetenskapen i skolan och lärarutbildningen.

Varken evidensbasering eller kognitionsvetenskap kan reduceras till metodmanualer. Förespråkare av evidensbaserad skolpraktik och en kognitionsvetenskapligt grundad lärarprofession bör därför vara djupt oroliga över det som föreslås i lärarutbildningsutredningen. Det skriver Corrado Matta, lektor.

Här ger Anette Jahnke sin slutreplik på Agneta Gulz replik i debatten om skolans vetenskapliga grund.