Lärarutbildningsutredningen är både lång och innehållsrik. Men vad går att utröna om de kunskaper utredningen avser som viktiga för de framtida lärarna? I dagens inlägg resonerar Caroline Ljungberg om både debatten kring utredningen och om de politiska signaler som går att utröna utifrån de teman och ord utredningen innehåller, lyfter och bortprioriterar.

Vad finns det för kunskapsanspråk och vetenskaplig grund bakom utredningen om en reformerad lärarutbildning? Hur återspeglar utredningens olika förslag politisk vilja? Debatten om förslagen utredningen lämnat pågår för fullt och i dagens inlägg problematiserar Mattias Nilsson både utredningens tillvägagångssätt, underlaget för dess anspråk samt dess slutsatser.

Vad finns det för kunskapsanspråk och vetenskaplig grund bakom utredningen om en reformerad lärarutbildning? Debatten om förslagen utredningen lämnat pågår för fullt och i dagens inlägg problematiserar Mattias Nilsson både utredningens tillvägagångssätt, underlaget för dess anspråk samt dess slutsatser.

Det finns hopp om att skolan sakta men säkert transformeras från en produktionsinriktad till en lärandeinriktad undervisning. Det skriver lärarna Peter Habbe och Fredrik Åslund i sin debattartikel om kognitionsvetenskapen i skolan och lärarutbildningen.

Varken evidensbasering eller kognitionsvetenskap kan reduceras till metodmanualer. Förespråkare av evidensbaserad skolpraktik och en kognitionsvetenskapligt grundad lärarprofession bör därför vara djupt oroliga över det som föreslås i lärarutbildningsutredningen. Det skriver Corrado Matta, lektor.

Här ger Anette Jahnke sin slutreplik på Agneta Gulz replik i debatten om skolans vetenskapliga grund.

I december publicerade Skola och Samhälle en text av Anette Jahnke om skolans vetenskapliga grund. Här publiceras Agneta Gulz replik på reflektionen.

Vilka är forskarna i idrott och hälsa? Är de inte – också – lärare i idrott och hälsa? Jo, i de allra flesta fall är de just det, skriver Håkan Larsson, professor i idrott på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).

Nyligen lämnades utredningen för ny organisation och innehåll av lärarutbildning in till regeringen. I veckans inlägg ger Silvia Edling och Jesper Sjöström både perspektiv och farhågor på utredningens förslag.

När engelskans hegemoni blir allt starkare får det uttryck såväl i våra miljöer som vårt yrkesmässiga och vardagliga språkbruk. Erik Cardelús skriver i veckans inlägg en reflektion kring vad språklig mångfald betyder.

Alla barns rätt att vara sig själva och finna en trygg miljö i skola och förskola skall vara en hörnsten i skolans värld. Men det är inte alltid gå enkelt som det låter. I veckans inlägg argumenterar Åsa Delblanc för risken med att ensidigt betona barns sociala sidor då det riskerar att skapa en allt…

Läskrisen bland de unga är ett faktum och vi bör använda alla medel för att försöka komma runt den. Men hur står det till med läsningen hos barnens förebilder? I sin artikel uppmanar Erik Cardelús oss alla till att ta ansvar och samlas kring läsandet.