Bildning som ideal öppnar upp för meningsfullt lärande, kreativitet och etiskt-kritiskt handlande, skriver Jesper Sjöström och Ruhi Tyson i en replik på Jakob Billmayers text om bildning som problematiskt begrepp.

Kunskapsresultatens nedgång i svensk skola skylls inte sällan på en så kallad konstruktivistisk pedagogik som påstås ha införts med 1994 års läroplan. Ingrid Carlgren menar att detta inte stämmer, utan att det är en slags alternativa fakta som får styra skoldebatten. Förklaringen till den ökande användningen av “eget arbete” i skolan kan snarare förklaras med…

Elevkontor, lärstilar och kommunalisering. Varför finns det egentligen så mycket galenskaper i skolans värld? Erik Cardelús reflekterar över trender som kommit och gått utifrån läraren Micael Hellbergs nyutkomna bok och podd.

För de skolor som drivs utifrån en företagsekonomisk logik ges billiga obehöriga lärare företräde framför dyrare behöriga lärare. Det krävs mer än bara fina ord för att göra skolan bra, skriver Erik Cardelús, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Om Skolverkets föreslagna förändringar om betygssättning genomförs måste skollagen skrivas om, skriver Per Måhl, oberoende konsult och föreläsare med fokus på bedömnings- och betygssättningsfrågor.

Det systematiska kvalitetsarbetet i skolan kan upplevas kontraproduktivt. En orsak till det är att det ofta bygger på felaktiga vetenskapsfilosofiska grunder som relativism, scientism och positivism, menar Martin Lackéus, forskare vid Chalmers tekniska högskola.

Vilka förväntningar är rimliga att ställa på praktiknära forskning, frågar Serder och Malmström i sin artikel i PfS tidigare i år. Vilka spänningar finns mellan olika parters syn och vad leder de till? Det är frågor som vi som företrädare för det fristående forskningsinstitutet Ifous gärna tar vidare – till samverkan som en förutsättning för…