Med utgångspunkt i skolans uppdrag att utbilda demokratiska medborgare och ett demokratiskt perspektiv på skolförbättring bidrar artikeln med kunskap om hur lärares kollektiva vanor kan hindra och främja lärares och elevers gemensamma försök att förbättra utbildningen.

Under våren publicerar Skolinspektionen en ny rapport om hur undervisningen i källkritiskt förhållningssätt ser ut i gymnasieskolan. Rapportskribenten Roger Persson berättar om granskningen och varför det är så viktigt att eleverna får lära sig att vara källkritiska.

I en ny rapport från Skolforskningsinstitutet sammanfattas en systematisk översikt från Nederländerna, där forskarnas syfte var att identifiera vilka undervisningsmetoder som är effektiva för lärare att använda sig av i demokratiundervisning.

This study analyses how “active democratic participation” is conceptualised by sixteen teacher educators from eight institutions of higher education across four Nordic countries and how these conceptualisations are translated into their own teaching.

Det faktum att vi i svensk skola utgår från en syn på barn med fullvärdiga mänskliga och demokratiska rättigheter är något vi bör vara oerhört stolta över och värna med alla medel vi har, skriver Torbjörn Hanö, rektor, och Åsa Hirsh, lärare och forskare, med anledning av No Excuses-rapporten.

Elever på yrkesprogram har inte bara färre timmar samhällskunskap än elever på högskoleförberedande program, de har också en annan typ av undervisning. "Hur ska de kunna fostras till demokratiska medborgare när de inte behöver lära sig om politiska ideologier?" frågar sig forskaren Evelina Möllenborg.

Elever på yrkesprogram lär sig mindre om ideologier, kritiskt tänkande och analys på samhällskunskapen än eleverna på högskoleförberedande program.”Det blir ju som att gå och rösta i politiska val med förbundna ögon” säger pedagogikforskaren Evelina Möllenborg från Linnéuniversitetet (webb-radio).

Forsker Kjersti E. Dahl ber lærere oppfordre til mer debatt i klasserommet.