Deepfake är det som skrämmer professor Åsa Wikforss mest. Som att skapa helt fejkade intervjuer. I kombination med den ökade skepsisen mot våra kunskapsinstitutioner.

Är vi överens om vad skolans demokratiuppdrag innebär? Kan en värderingsstyrd verksamhet vara vetenskapligt förankrad? Vilken vetenskap kan man i så fall luta sig mot? Det är några av frågorna som behandlas vid Ifous seminarium i Almedalen.

Sedan några månader tillbaka arbetar Eriksbos fyra förskolor med boken ”Barnens planet” – en berättelse om rättigheter, olikheter och respekt – med utgångspunkt i barnkonventionen. Det har stärkt barnen i att våga göra sin röst hörd och känna att den räknas.

Kids have constant discussions about what's fair and right. Ethics education can help make youths have a framework for deepening one's understanding of the issues and developing empathy for other perspectives.

Är det så att läroplanens värdegrund motarbetar sitt syfte att fostra demokratiska individer? Den frågan ställer sig Gustav Borsgård, doktorand i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Umeå universitet.

Ordning i skolan kommer inte nås genom ordningsbetyg. Istället krävs att eleverna får delta i formulerandet av regler och att de accepterar de sanktioner som gäller när man bryter mot dessa, menar Gunnar Cardell, fil dr i pedagogik, pensionär, före detta mellanstadielärare, universitetslektor och lärarutbildare.

Man kan informera om, fostra till och praktisera demokrati. Kurt Wicke har undersökt hur läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet skriver om demokrati och han menar att svaren är något förbryllande.

Återkommande hot via telefon, e-post och brev – ofta i samband med att man har publicerat sig. Det är forskarvardag för genusforskaren Diana Mulinari och för många av hennes kolleger.

Med sin skolstrejk utanför riksdagen initierade svenska Greta Thunberg vad som kommit att bli en global klimatkampanj bland skolungdomar. En ny rapport visar att mer än var tredje skolelev som deltog i Global Strike for Future i Stockholm aldrig demonstrerat tidigare.

Rapporten "Vilka ska med?" visar att det finns skillnader i känslan av inkludering mellan olika grupper. Unga i landsbygder och utsatta områden upplever generellt lägre social inkludering än unga i städer.

Varannan ung svensk känner sig inte inkluderad i samhället, enligt rapporten "Vilka ska med" från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor? Rapporten visar också att landsbygd och utsatta områden har liknande utmaningar.