Hoppa till sidinnehåll

Forskning- och utvecklingsartiklar inom kategori "Didaktik"

Här hittar du fler utvecklingsnyheter.

Visar sida 1 av 12

Kompetensbrist bromsar datadrivna metoder i skolan

6 maj
Många skolor ser datadrivna metoder som ett sätt att höja utbildningskvaliteten. Men vad är det som främjar eller hindrar skolor som vill jobba datadrivet? Inom ramen för Ifous-programmet Datadriven skolförbättring fick Robert Hegestedt möjlighet att undersöka detta som följeforskare.

Läsklyftorna ökar

18 mars
Läskunnighet är en förutsättning för demokrati. Samtidigt saknar var femte svensk elev i årskurs 4 och var fjärde niondeklassare grundläggande läsförståelse – och läsklyftorna ökar. Skolportens magasin har intervjuat tre forskare om läskrisen.
Forskning och utveckling kategorier

Historieämnet och mångfalden – en komplex historia

17 mars
Dagens klassrum inkluderar ofta elever med migrationsbakgrund samt olika kulturella, etniska, religiösa och språkliga bakgrunder. Detta är förknippat med särskilda didaktiska överväganden för historielärare. I en ny avhandling från Umeå universitet visar Simon Lundberg hur lärarnas uppfattningar om betydelsen av klassrummens mångfald framgår i relation till deras syn på historieundervisningen.
Forskning och utveckling kategorier

Björn Kindenberg: Generativ AI och generiska lärandeteorier – lärarprofessionen behöver mer kraftfulla teorier

7 januari
Vi får hoppas att den uppvärdering av ämnesdidaktik och pedagogisk innehållskunskap som utredningen trots allt andas får genomslag i lärarutbildningen. I annat fall lär vi framöver få se fler ChatGPT-genererade, generiska lektionsupplägg baserade på utdömda lärandeteorier och dagsländor, skriver Björn Kindenberg, lektor i grundskola.

Vilka undervisningsrelaterade problemområden väljer lärare att undersöka i sin undervisning, och hur kan dessa val förstås?

2024-05-15
Denna artikel syftar till att fördjupa förståelsen för lärares professionalitet och samhällsuppdrag genom att undersöka vilka undervisningsrelaterade problem lärare väljer att adressera och varför. Studien gjordes inom ett av Ifous forsknings- och utvecklingsprogram.

”Varför oförskämt att berätta om brister kring lärande och undervisning?”

2024-02-02
På senare år har lärarstudenter från många av landets lärosäten vittnat om bristande läs-och-skrivundervisning för blivande F-3-lärare, alltså för dem som ska lära barn i förskoleklass till årskurs 3 att läsa och skriva. Det skriver Magnus Haake och Agneta Gulz, docent respektive professor i kognitionsvetenskap med inriktning på lärande och undervisning vid Lunds universitet.
1212