Istället för ett initierat samtal om skolan, baserat på kunskap, pågår en märklig debatt om “icke-frågor” på landets ledar- och debattsidor, där de som faktiskt jobbar med utbildning har svårt att känna igen sig i beskrivningen av skolan. Här ges en önskelista på hur samtalet om skolan borde föras, undertecknad av 29 lärare.

Varje år sedan 2005 har resultat från utbildningsvetenskaplig forskning sammanfattats inom ramen för Resultatdialog. Samtliga projekt har finansierats av Vetenskapsrådet. De 28 projekt som presenteras i Resultatdialog 2019 involverar runt 120 forskare från ett 20-tal lärosäten. Tillsammans visar de den stora spännvidden inom utbildningsvetenskap.

Slöjdlärarportalen publicerar här en text av försteläraren Annika Österlindh där hon berättar om sitt arbete.

Vad är det som engagerar elever i NO-undervisning? Det vet Cristian Abrahamsson som är en av de första NO-lärarna som avlagt licentiatexamen i Lunds universitets forskarskola för aktiva lärare. Forskarskolan är ett unikt samarbete mellan universitetet, skånska kommuner och skolor.

Pedro de Bruyckere, utbildningsforskare och lärarutbildare från Gent, Belgien, tar sig an ännu en av de mest seglivade myterna om inlärning och undervisning: den om inlärningspyramiden.

I denna föreläsning benar Åsa Wedin ut några viktiga aktuella teoretiska begrepp i relation till svenska som andraspråk, både i ett forsknings- och i ett utbildningsperspektiv.

Forskning och undervisning går hand i hand på ”SO-didaktik i centrum” på Globala gymnasiet. Hit kommer lärare från hela Stockholm för att delta i ämnesdidaktiska seminarier som leds av lektorer med forskarutbildning.

Samhällskunskapslärare har väldigt olika syn på vad de upplever är de viktigaste påverkansfaktorerna för hur undervisningen blir. Det slår Joakim Öberg, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University fast i en ny avhandling.

Christian Eidevald och Ingrid Engdahl har skrivit den bok om undervisning i förskolan som Per Edberg har väntat på.

Ett centralt skäl till elevers lärandesvårigheter i matematik beror på en överbetoning av inlärning av procedurer och arbete med rutinuppgifter. Elevers kunskaper skulle förbättras om de, i större utsträckning, fick arbeta med problemlösning. Johan Sidenvall visar på orsaker till varför procedurundervisning dominerar i skolan i dag och hur undervisningen kan bli bättre.