En anpassad variant av terapiformen ACT kan hjälpa personer med autismspektrumtillstånd, visar forskning vid Karolinska institutet. Behandling anpassad till autism är ovanlig, men den nya terapiformen har visat sig fungera både i skola och psykiatrisk öppenvård.

Barn som har opplevd traumatiske hendelser kan få psykiske problemer. Hvordan skal skolene, barnehagene og fritidsaktivitetene ta dem imot?

6 av 10 tonårsbarn som förlorat en förälder i cancer hittar inte ett bra sätt att sörja direkt efter dödsfallet, visar en ny studie. En sammanhållen familj är det viktigaste skyddsnätet för en tonåring som förlorat en förälder, säger Tove Bylund Grenklo, forskare inom vårdvetenskap på Högskolan i Gävle.

Det är sex gånger högre risk för barn med funktionsnedsättningar och psykosomatiska symptom att utsättas för mobbning. Det visar forskningsprojektet ”Mobbning och relationen till psykisk hälsa för skolbarn; med särskilt fokus på barn med funktionsnedsättningar”.

Killar på högstadiet är ofta mer fysiskt aktiva och välmående jämfört med jämnåriga tjejer. Men nu visar ny forskning att situationen ändras på gymnasiet. Då är tjejerna mer träningssugna och mår även bättre.

Vårdmiljön på Sis-hem, särskilda ungdomshem, är svår för både de unga och personalen. Det visar Kajsa Nolbecks avhandling vid Göteborgs universitet. Istället för den individuella vård som ska ges är det ofta inlåsning och kontroll som gäller.

Många män med psykisk ohälsa söker inte vård för sina symtom. Både kunskap om och attityder till psykisk ohälsa spelar roll, liksom männens utbildningsnivå.

Experimentella studier visar hur unga påverkas negativt i synen på sin egen kropp när de möter ouppnåeliga skönhetsideal i sociala medier. För unga med adhd kan spel på nätet förvärra problem som koncentrationssvårigheter och låg impulskontroll.

Barn och unga i Sverige mår allt sämre. Eller? En grupp forskare fick i uppdrag att ta reda på hur det ligger till och de blev förvånade över vad de hittade.

Både flickor och pojkar utsätts för digitala sexuella trakasserier av skolkamrater, i form av både oönskade nakenbilder och sexuella videoklipp.

Redan vid ett års ålder kan man upptäcka tecken på allvarligt utåtagerande beteende hos barn. När barnet blir äldre kan aggressiviteten leda till stora problem. Med tidiga insatser har man en chans att vända utvecklingen.

I skolan kan det ibland bli för mycket fokus på begåvningen, menar Johanna Stålnacke, specialist i neuropsykologi. Där kan skolpsykologen vara till stor hjälp. "Vi är mycket mer än vår begåvning. Ett ensidigt fokus på en egenskap eller typ av förmåga är olyckligt", säger hon.