Den största forskningsstudien hittills om kognitiv beteendeterapi, KBT, för barn med tvångs- och ångestsyndromet OCD (obsessive compulsive disorder) visar att 90 procent av barnen mår betydligt bättre efter tre år.

Barn och unga sitter, halvligger eller står mer eller mindre stilla under större delen av sin vakna tid. Det visar en ny undersökning från Folkhälsomyndigheten där skolelever har burit aktivitetsmätare. Resultaten visar ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, mindre stresskänslor och ett bättre mående.

Brist på mod och motivation kan förklara stillasittandet. Precis som barn lär sig att läsa behöver de även kunskap i olika sätt att röra sig, menar den kanadensiske professorn Dean Kriellaars som forskar om ”physical literacy, rörelseförståelse.

Bara 22 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna och rör sig tillräckligt. Barn ska bli svettiga minst en timme om dagen, enligt WHO. Men de sitter stilla större delen av sin vakna tid visar ny, mer avancerad rörelsemätning.

Människors bekymmer, farhågor och drömmar är både eviga och barn av sin tid. Per Johnsson är psykologen och forskaren som menar att förmågan att samtala håller på att gå förlorad i vår tid.

Hallå Ilse Hakvoort, docent i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, som tillsammans med Agneta Lundström vid Umeå universitet är aktuell med boken "Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus".

The purpose of the present study was to investigate how different professional groups – school health teams and police officers – related to and understood various measures taken to handle school violence. The authors focused in particular on the increasing tendency to report crimes in schools and the consequences of this trend. (pdf)

Under slutet av 90-talet började allt fler unga skada sig själva. Nu blir det inte längre fler, men fenomenet tycks tyvärr finnas här för att stanna. Kunskapsbehoven bland vårdpersonal och anhöriga är dock fortfarande stora. Därför har två experter skrivit en handbok som sammanfattar kunskapsläget.

Ungas besvär med huvudvärk, nervositet och magont har länge ökat och tolkats som tecken på psykisk ohälsa. Men bakom statistiken finns allt från övergående vardagsproblem till reaktioner på en ohållbar livssituation, enligt en intervjustudie vid Linköpings universitet.

Forskning gennem de seneste 20- 30 år viser, at flere og flere unge føler et pres for at være perfekte. Den tendens må og skal vi gøre op med ifølge en forsker i psykologi.

Sissela Nutley är doktor i kognitiv neurovetenskap och aktuell med boken Distraherad: Hjärnan, skärmen och krafterna.

Larmen om den ökande psykiska ohälsan bland unga kan vara kraftigt överdrivna. Den slutsatsen drar forskare på Linköpings universitet efter att ha studerat de ungas svar i nationella undersökningar. Forskarnas resultat väcker nu stort intresse i Sverige.