Allt fler svenska ungdomar mår psykiskt dåligt, särskilt flickor. Förklaringen har ofta sökts hos individen men ny forskning pekar i stället på skolan. Den visar hur betyg, prestationskrav och skolreformer har gjort skolan till en arena för stress, oro och rädsla för att misslyckas.
Genom sin forskning som doktorand vid Lunds universitet vill Johan Assarsson slå hål på fördomar om att ungdomar på HVB-hem är kriminella. "En del ungdomar har den problematiken, men jag skulle vilja säga att det är en minoritet, det handlar ofta om psykisk ohälsa."
Theresa Lemke samlar in data från en studie där skolor provat att anpassa sig efter tonåringars inre sovklocka – och starta morgonens lektioner lite senare.
Elever med språkstörning som inte får stöd riskerar att misslyckas i sin skolgång. Anna Eva Hallin, logoped och forskare, vill ge lärare och skolor fler strategier (premium).
När en skola hanterar problematisk skolfrånvaro med särskild expertis för elevens hälsa, och reducerar läraren till en expert på ämnesundervisning, förloras möjligheten att ta tillvara samspelet mellan lärande och hälsa, enligt en studie på en högstadieskola.
Hur får lärare gymnasieelever att må bra? I en intervjustudie pekar eleverna själva på fyra avgörande lärarroller: att skapa lustfyllt lärande, ge eleverna kontroll, sprida glädje och få dem att känna sig värderade.
När lärare ges rätt förutsättningar att möta elevernas olika behov och förmågor, kan undervisningen bli tillgänglig för alla i samma klassrum."Läraren och kvaliteten på undervisningen är avgörande och kan motverka flera faktorer som annars försvårar elevernas lärande", säger forskaren Emma Leifler.
Att lyfta ut de elever som inte anses klara undervisningen i klassrummet verkar inte i någon större utsträckning ha lett till att de klarat undervisningen bättre i framtiden eller klarat sig bra i samhället, säger Eva Hjörne, professor i pedagogik och tidigare lärare och socionom.
Skolan lägger grunden för hela livet. Bara att klara sig igenom skolan, oavsett utbildningsnivå eller betyg, är en av våra största friskhetsfaktorer. Frågan är – hur vi hanterar detta faktum?
Psykiska och fysiska hälsoproblem hos barn och ungdomar hänger ofta ihop och kan spåras till en gemensam riskfaktor. Det visar ny forskning från Örebro universitet.
En ny studie viser at bare rundt halvparten av barn med ADHD trives på skolen. Trivselen er lavest hos de som får undervisning utenfor klassen store deler av dagen.