As England embarks on its first comprehensive curriculum review in fifteen years, this paper offers critical insights from schools that sustained arts-rich provision despite a policy landscape hostile to creative subjects. (pdf)

Gruppundervisning i klassiska orkesterinstrument är en utmaning för läraren – men det finns flera vinster. Det anser Ida Knutsson, doktor i musik­pedagogik, som studerat hur musiklärare tar sig an gruppundervisning i kulturskolan.

Alla barn har rätt att lära sig läsa, skriva och räkna. Men vad händer när barn lär sig att förstå och använda kameran? Ett projekt i Gävle visar hur visuell läskunnighet kan bli en nyckel till både kreativitet och inflytande redan i förskolan.

Utgangspunktet for artikkelen er et materialseminar med forskningsgruppa Materialitet, teknologi, berekraft (MaTecSus) ved Høgskolen på Vestlandet (se HVL, 2025b). Deltagerne er forskere knyttet til utdanningsfagene forming, kunst og håndverk i barnehage- og grunnskolelærerutdanning. (pdf)

Hur har tolkningen av ”hållbar utveckling” i slöjdämnet förändrats sedan 1960-talet? Den har gått från att lära sig lappa och laga för hushållsekonomins skull – till att rädda miljön. "De ekonomiska aspekterna har hamnat i bakgrunden", säger forskaren Ingrid Bergqvist som studerat ämnets kursplaner sedan 1962.

Elevers egna erfarenheter av bilder och andra visuella uttryck borde få större utrymme i gymnasiets bildundervisning. Det skulle göra undervisningen mer relevant och stärka elevernas kritiska förmågor, anser forskaren och bildläraren Mari Hysing.

Det kan vara sårbart och svårt för elever att vara kreativa, ta risker och experimentera när deras arbete ska betygsättas. Men det finns flera resurser i klassrummet som kan hjälpa arbetet framåt, menar bildläraren och licentiaten Sophia Desport.

Estetik är att söka andra vägar än de givna, menar professor Anja Kraus. Hon ger ett exempel: Att sminka sig är att sträva efter en given självbild – men när den bilden inte håller kommer estetiken in. Det gäller även i undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka om ett nytt pedagogiskt arbetssätt med musiksamspel och dramatiserat berättande – Multisensoriskt musikdrama (MSMD) – var effektivt när det gäller att stödja engagemang och uppmärksamhet hos elever som har flerfunktionsnedsättning i anpassad grundskola.

The paper responds to the need to improve universal wellbeing education by investigating the underexplored intersection of arts-based practices and wellbeing education in secondary schools.

This research project explores the use of ‘happy accidents’ as agents for facilitating more meaningful and critical exploration in secondary school art.

Ämnesövergripande samarbeten mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen har utforskats och kommenterats av lärare och skolledningar. Men vad säger eleverna själva? "De tycker att kunskaperna stannar kvar bättre", konstaterar forskaren och läraren Torben Freytag.