Aesthetic learning processes (ALP) are a Scandinavian concept that has proven challenging to define and conceptualise. The artistic/aesthetic and educational fields have described ALP from both medium-specific and medium-neutral perspectives, which has created ambiguities. A clear framework must be developed if ALP is to be a useful and meaningful theoretical model. In this paper, I…

Hur kan estetiska uttryck hjälpa unga att förstå sin samtid och formulera sin framtid? Det undersöks genom ett forskningsprojekt på HDK-Valand, finansierat av Kulturskoleklivet.

Hur kan undervisningen inom bild och slöjd utvecklas? Patrik Hernwall bidrar med perspektiv från data- och systemvetenskapen i en ny antologi.

En vision om konst, design och humaniora som Nordens nästa konkurrensfördel. Essä skriven för IVA inom ramen för Svenska framtider - en vision för teknik- och innovationslandet Sverige år 2035 - av IVA-ledamöterna Martin Nilsson Jacobi, rektor och vd Chalmers tekniska högskola och Anna Valtonen, rektor Konstfack.

As England embarks on its first comprehensive curriculum review in fifteen years, this paper offers critical insights from schools that sustained arts-rich provision despite a policy landscape hostile to creative subjects. (pdf)

Gruppundervisning i klassiska orkesterinstrument är en utmaning för läraren – men det finns flera vinster. Det anser Ida Knutsson, doktor i musik­pedagogik, som studerat hur musiklärare tar sig an gruppundervisning i kulturskolan.

Alla barn har rätt att lära sig läsa, skriva och räkna. Men vad händer när barn lär sig att förstå och använda kameran? Ett projekt i Gävle visar hur visuell läskunnighet kan bli en nyckel till både kreativitet och inflytande redan i förskolan.

Utgangspunktet for artikkelen er et materialseminar med forskningsgruppa Materialitet, teknologi, berekraft (MaTecSus) ved Høgskolen på Vestlandet (se HVL, 2025b). Deltagerne er forskere knyttet til utdanningsfagene forming, kunst og håndverk i barnehage- og grunnskolelærerutdanning. (pdf)

Hur har tolkningen av ”hållbar utveckling” i slöjdämnet förändrats sedan 1960-talet? Den har gått från att lära sig lappa och laga för hushållsekonomins skull – till att rädda miljön. "De ekonomiska aspekterna har hamnat i bakgrunden", säger forskaren Ingrid Bergqvist som studerat ämnets kursplaner sedan 1962.

Elevers egna erfarenheter av bilder och andra visuella uttryck borde få större utrymme i gymnasiets bildundervisning. Det skulle göra undervisningen mer relevant och stärka elevernas kritiska förmågor, anser forskaren och bildläraren Mari Hysing.

Det kan vara sårbart och svårt för elever att vara kreativa, ta risker och experimentera när deras arbete ska betygsättas. Men det finns flera resurser i klassrummet som kan hjälpa arbetet framåt, menar bildläraren och licentiaten Sophia Desport.

Estetik är att söka andra vägar än de givna, menar professor Anja Kraus. Hon ger ett exempel: Att sminka sig är att sträva efter en given självbild – men när den bilden inte håller kommer estetiken in. Det gäller även i undervisningen.