Utgangspunktet for artikkelen er et materialseminar med forskningsgruppa Materialitet, teknologi, berekraft (MaTecSus) ved Høgskolen på Vestlandet (se HVL, 2025b). Deltagerne er forskere knyttet til utdanningsfagene forming, kunst og håndverk i barnehage- og grunnskolelærerutdanning. (pdf)

Hur har tolkningen av ”hållbar utveckling” i slöjdämnet förändrats sedan 1960-talet? Den har gått från att lära sig lappa och laga för hushållsekonomins skull – till att rädda miljön. "De ekonomiska aspekterna har hamnat i bakgrunden", säger forskaren Ingrid Bergqvist som studerat ämnets kursplaner sedan 1962.

Elevers egna erfarenheter av bilder och andra visuella uttryck borde få större utrymme i gymnasiets bildundervisning. Det skulle göra undervisningen mer relevant och stärka elevernas kritiska förmågor, anser forskaren och bildläraren Mari Hysing.

Det kan vara sårbart och svårt för elever att vara kreativa, ta risker och experimentera när deras arbete ska betygsättas. Men det finns flera resurser i klassrummet som kan hjälpa arbetet framåt, menar bildläraren och licentiaten Sophia Desport.

Estetik är att söka andra vägar än de givna, menar professor Anja Kraus. Hon ger ett exempel: Att sminka sig är att sträva efter en given självbild – men när den bilden inte håller kommer estetiken in. Det gäller även i undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka om ett nytt pedagogiskt arbetssätt med musiksamspel och dramatiserat berättande – Multisensoriskt musikdrama (MSMD) – var effektivt när det gäller att stödja engagemang och uppmärksamhet hos elever som har flerfunktionsnedsättning i anpassad grundskola.

The paper responds to the need to improve universal wellbeing education by investigating the underexplored intersection of arts-based practices and wellbeing education in secondary schools.

This research project explores the use of ‘happy accidents’ as agents for facilitating more meaningful and critical exploration in secondary school art.

Ämnesövergripande samarbeten mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen har utforskats och kommenterats av lärare och skolledningar. Men vad säger eleverna själva? "De tycker att kunskaperna stannar kvar bättre", konstaterar forskaren och läraren Torben Freytag.

Torben Freytag har arbetat som bild- och svensklärare i högstadiet i många år, och på senare tid även som lärarutbildare på SU. Han har också en bakgrund som musiker. I början av juni presenterade han sin licentiatuppsats, där han fördjupar sig i frågor som han själv har stora erfarenheter av.

Varför ges inga läxor i slöjd? Jo, för att verktyg och material ofta saknas i hemmet. I Finland tvingade pandemin fram nya arbetssätt. Skolorna stängdes och eleverna fick arbeta med det som fanns hemma. Forskaren Mia Porko-Hudd tror att hemuppgifter är här för att stanna.

Volym, omkrets och sömsmån. Matematiskt tänkande är ständigt närvarande i slöjdarbetet, men tyvärr har många elever svårigheter att tillämpa sina matematikkunskaper i slöjden, enligt forskaren Åsa Hjelm.