I sin artikel diskuterar Yvonne Leeman och Sawitri Saharso frågor om utbildning, identitet och delaktighet i ett mångkulturellt samhälle. Författarna jämför forskningen de gjorde i Nederländerna för 30 år sedan med dagens forskning i ämnet.

I Skolverkets stödmaterial för kunskapsbedömning i skolan beskrivs kunskapsbedömning som en pedagogisk kärnfunktion. Hur använder sig lärare med elever i de lägre årskurserna av aktuell forskning om bedömning då de utformar och utvärderar sin undervisning?

En vanlig uppfattning i debatten om det fria skolvalet är att segregation kan brytas genom att elever från förorterna har möjlighet att lämna sina bostadsområden. Men många elever som valt skolan i innerstaden byter tillbaka till sin gamla gymnasieskola. En anledning är en stark känsla av utanförskap, visar en artikel i tidskriften Educare.

Frågan om intelligensmätningar har länge varit ett hett debatterat ämne, särskilt från slutet av 1960-talet och framåt. Diskussionen har bland annat handlat om vilka konsekvenser som mätningarna haft för olika grupper i samhället. I Thom Axelssons artikel analyserar han debatten om dessa mätningar.

I Kristiina Brunilas artikel diskuteras effekterna av terapeutiska åtgärder inom utbildningen i Finland, ett fenomen som redan existerar i Europa, Kanada och USA.

Anna-Carin Jonsson och Dennis Beach har undersökt feedback och beröm (person- och processrelaterad) hos lärarstudenter och hur detta relateras till implicita teorier om intelligens. De fann bland annat vissa positiva effekter av lärarutbildningen, till exempel att preferensen för personberöm var avsevärt lägre under den sista terminen i jämförelse med den första.