När ett ämne väcker starka känslor i klassrummet kan lärare undvika det. Men att undervisa om känsliga ämnen och kontroversiella frågor är nödvändigt och samtal gör det möjligt, menar forskaren och tidigare läraren Christer Mattsson.

Utbildningsnivå och var man bor – stad eller landsbygd – spelar i dag en större roll för ungas benägenhet att stödja radikala högerpartier än tidigare. Det visar en avhandling vid Stockholms universitet.

I hemlandet Storbritannien har kritikerhyllade ”Adolescence” på Netflix lett till debatt om hur unga ensamma män radikaliseras på nätet, om incels och kvinnohat. P1 Kultur gästas av Lisa Kaati, som forskar om extremistiska budskap i digitala miljöer. (webbradio)

Forskaren Christine Namdar anser att skolan har en avgörande roll i att lära barn samtala på ett konstruktivt sätt. Det förbättrar den psykiska hälsan och minskar känslan av ensamhet.

I kommuners arbete mot radikalisering och terrorhot kan fokus på sociala faktorer leda till att hela grupper istället för enskilda personer betraktas som säkerhetsrisker. Arbetet riskerar också att bli ineffektivt. Den slutsatsen drar forskare vid Göteborgs universitet.

”Fortbilda all skolpersonal om vad antisemitism innebär och hur den yttrar sig.” Den uppmaningen kommer från Kristin Wagrell, forskare vid Malmö universitet och författare till rapporten ”Antisemitismen i Stockholms skolor” där judiska elever vittnar om skämt kopplade till Förintelsen.

Digitala ”ekokammare” – det vill säga slutna digitala rum där bara en grupps åsikter förekommer – bidrar till polarisering och radikalisering. Forskare har analyserat 20 år av diskussioner på ett högerextremt nätforum och sett hur användare successivt socialiseras in i allt radikalare åsikter.  

Forskare har analyserat 20 års diskussioner på ett högerextremt nätforum och sett hur det går till när medlemmar socialiseras in i allt mer extrema åsikter. Till exempel syns hur deltagare i forumet bit för bit ändrar sina ordval.  

Vad får unga människor att resa från Sverige för att ansluta sig till IS och andra militanta organisationer? Det har sociologen Sara Johansson undersökt.

Denne studien hadde som mål å avdekke hvordan norske ungdommer vurderte trusselen fra voldelig ekstremisme i Norge i dag og i fremtiden, og hvordan de vurderte ulike forebyggende tiltak mot nettopp denne utfordringen. (pdf)

Kommunernas förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism riskerar att inte få avsedd effekt. I stället kan insatserna leda till oönskade konsekvenser som diskriminering, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.