Fullständig rapport (pdf).

Sammanfattning. (pfd)

Vi har valt att disponera resultaten i fyra huvudkategorier, baserat på studierna som ingår i översikten. Det finns dock inga vattentäta skott mellan kategorierna, utan de går in i varandra.

Hur bra har den svenska integrationskontexten varit på att främja balanserad tvåspråkighet hos vuxna barn till turkiska invandrare? Det har Memet Aktürk Drake, universitetslektor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, undersökt i sin artikel.

I den svenska kommunala grundskolan är i dag mer än en fjärdedel av eleverna flerspråkiga, men trots det vet vi inte så mycket om deras språkbruk när läraren inte deltar i deras skolsamtal. Flerspråkiga elever kan genom att växla mellan språk skapa olika identiteter, till exempel för att uttrycka känslor eller skaffa sig makt.

I en ny avhandling från Mittuniversitetet studeras hur tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor. Trots att ungefär 90 % av den vuxna befolkningen i Sverige är tvåspråkig är detta ett av de nyaste forskningsområdena.

Uppsatsen "Att läsa mellan raderna. Om flerspråkiga elevers avancerade läsförståelse" av Anna Lindholm är skriven inom ramen för ett VR-finansierat projekt (pdf).

De senaste 20 åren har det publicerats mycket kring kognition och flerspråkighet. Samtidigt som forskningsfältet börjat rannsaka sig själv kommer nya studier som hittar förändringar i hjärnan som följer med flerspråkighet, skriver forskaren Annika Andersson.

En skolpolitik som begränsar elevers rätt till sitt första språk, kultur och identitet, får allt större plats i medierna. Detta trots att flera forskare varnar för vad en sådan skolpolitik kan ha för konsekvenser för flerspråkiga barn. Varningsklockorna borde höras hos lärare och alla andra som vill värna om de demokratiska värden som våra läroplaner vilar…

En ny stor forskning motbevisar ett tidigare antagande att tvåspråkiga personer skulle ha bättre förutsättningar att styra bland annat impulskontroll och arbetsminne.