Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning. Hans forskning visar hur upplevda klasskillnader präglar deltagarnas självbild och syn på studierna, vilket krockar med folkhögskolans pedagogik.

Motsvarandebegreppet i folkhögskolan rymmer många tolkningar. Jenny Viklunds forskning visar hur lärarnas syn skiftar, från starkt fokus på kursplaner till ett friare, mer deltagarstyrt arbetssätt.

This article explores how participants in preparatory courses for further and higher education at Swedish folkhögskolor (adult education folk high schools) perceive their studies. It aims to contribute to a deeper understanding of their experiences within this unique educational context. (pdf).

This article focuses on the participant ideals that emerged in the Swedish folkhögskola (‘adult education folk high school’) during the COVID-19 pandemic, when most of these schools’ activities transitioned to distance learning following the restrictions imposed by the Public Health Agency of Sweden. (pdf).

Vid Linköpings universitet finns Sveriges enda utbildning för folkhögskollärare. 2021 gav regeringen pengar till att även starta en forskarutbildning för folkhögskolans lärare. Efter en oviss tid står det nu klart att utbildningen får fortsätta ytterligare fyra år.

I Sverige finns 130 000 unga i åldern 16–29 år, som varken arbetar eller studerar. Folkhögskolorna har en viktig roll i mötet med en del av de här unga personerna. Men kunskapen i kommunerna om unga utan sysselsättning är bristfällig, visar en studie från Stockholms universitet.

Från progressiv samhällskraft till en lydig underleverantör av utbildning. "Folkhögskolorna har blivit offentliga sektorns städgumma", säger forskaren Filip Wijkström.

Ideal om hur en musiker ska vara påverkar vilka som blir antagna till folkhögskolors musiklinjer. Detta trots att skolorna har ambitionen att vara tillgängliga och inkluderande. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Varför söker man sig till folkhögskola och vad fyller den för funktion? Det har forskarna Henrik Fürst och Erik Nylander försökt att ta reda på genom att intervjua deltagare och lärare på profilkurser i konst, litteratur och musik.

Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.

Folkbildningen har en viktig roll när det kommer till att säkra kompetensförsörjningen. Enligt en ny rapport är folkbildningen särskilt viktig på landsbygden eftersom annan möjlighet till utbildning ofta saknas.

Erik Nylander, docent och lektor i pedagogik vid Linköpings universitet, har erhållit i ett forskningsanslag att skapa en öppen databas om folkhögskolan. Databasen ska byggas upp med hjälp av att digitalisera verksamhetsberättelser från mitten av 1800-talet och framåt.