När Riksrevisionen sågade de svenska skolmyndigheternas stödmaterial till lärare som vetenskapligt bristfälligt, pekade de också ut en riktning framåt: Engelska Education Endowment Foundation (EEF) – en offentligt finansierad stiftelse som publicerar färgglada verktygslådor tillverkade av all tillgänglig kunskap, gratis för skolor och lärare att ta del av.

Utsatta barn som kanske aldrig fått en chans, framför allt i skolan, är en hjärtefråga för Christel Sundqvist, nybliven professor i specialpedagogik vid Karlstads universitet. En ledstjärna är att hjälpa dem tidigt så att inte det uppstår problem senare i deras skolgång som leder till marginalisering och exkludering.

Utomhusaktiviteter ger större effekt på flickors motorik än på pojkars. Forskaren Nanne-Mari Luukkainen, som följt 627 barn i åldern 3 till 11 år, förklarar varför.

I arbetet som barnlogoped såg hon hur barn med språkstörning samt döva och hörselskadade barn kämpade för att få samma möjligheter som andra. Genom projekt som SKOP (Språk, Kommunikation Och Psykiskt välbefinnande) fortsätter Cecilia Nakeva von Mentzer att kämpa för att dessa barn och unga ska få det stöd de har rätt till.

Enligt vissa studier upplever upp emot 30 procent av eleverna en ångest inför matematiken. Matteångesten är något som drabbar även högpresterande elever. Enligt Johan Korhonen är ett botemedel att öva mera. Eleverna räknar för lite, vi borde ge mera läxor säger han.

Forskningsöversikten är gedigen och överblickar såväl svensk som internationell forskning. Den understryker att hela samhället har ett ansvar för att säkerställa inkludering. (pdf)

Mellan fem och tio procent av befolkningen har dyslexi. Nu kommer en rapport från Karolinska Institutet som sammanfattar den senaste forskningen och kunskapsläget "Vårt samhälle ställer höga krav på förmågan att läsa och skriva", säger Martina Hedenius, medicine doktor i logopedi. Att tidigt få rätt stöd och bemötande är en viktig framgångsfaktor för personer med…

Den alltmer utbredda användningen av digitala verktyg i högstadiets musikskapande aktiviteter förändrar hur elever lär sig att skapa musik. En ny doktorsavhandling av Jonas Nilsson vid Umeå universitet, visar att när musikskapande sker med hjälp av datorer och musikprogram, snarare än traditionella instrument, förändras både undervisningens utformning och innehåll, liksom elever och lärares arbetssätt.

Medel under fem år till Forskarskola i specialpedagogik: Interventionsforskning i skolan.

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning möter ofta utmaningar när de ska förstå innehållet i texter, vilket kan påverka deras lärande, självständighet och delaktighet i samhället. Den här studien undersöker om digital teknik, i form av uppläsningsfunktioner (text-till-tal), kan underlätta arbetet med texter och stärka elevernas förståelse.

Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning. Hans forskning visar hur upplevda klasskillnader präglar deltagarnas självbild och syn på studierna, vilket krockar med folkhögskolans pedagogik.