I sin ph.d.-afhandling bekræfter Rasmus Henriksen Klokker, at de danske grundskoler i høj grad er præget af såkaldt ‘lærersortering’, hvor lærere med høje karakterer fra læreruddannelsen i høj grad underviser på skoler i socioøkonomisk stærke områder.

Børn lærer matematik ved at tænke matematisk, og her spiller åbne og nysgerrige dialoger om tal, figurer og mønstre i hverdagen en afgørende rolle. Det viser en ph.d. om matematisk opmærksomhed i børnehaveklassen – den første af sin art i Danmark.

Hur ska särskilt begåvade elever komma till sin rätt? Pedagogikforskaren Caroline Sims har svaren. ”Det gäller att inte låsa sig vid biologisk ålder utan bara tänka: Vad kan eleverna, vad är de intresserade av, vad vill de?”

Hur kan lärare få alla elever att känna sig delaktiga och motiverade? En ny avhandling pekar på att lärarens sätt att vara människa i sin yrkesroll är avgörande för att skapa verklig delaktighet i klassrummet.

The current study aimed to investigate whether negative student–teacher relationships and within-class perceptions of the class climate at the individual level, and positive class climates at the classroom level in fifth grade, were associated with traditional bullying and cyberbullying perpetration 1 year later, in sixth grade, in a sample of pre-adolescents. A longitudinal study was conducted…

”Nyfikenhet har alltid varit min drivkraft. Jag ville förstå vad mina elever bär med sig när de kommer till skolan, inte minst som lärare i svenska som andraspråk” säger Susanne Duek, lektor i pedagogiskt arbete och utbildningsledare i rektorsprogrammet vid Karlstads universitet.

"Når du spør elevene hva de kan gjøre med matematikken, får du tomme blikk".

 I strumplästen – på en heltäckningsmatta – gestaltar Linn Hansen naturvetenskapliga begrepp så att de fastnar. På Änglagårdsskolan i Göteborg kombinerar hon laborationer och forskning med teater och vardagsnära exempel i hopp om att väcka nyfikenhet hos sina högstadieelever.

Det finns en förutfattad mening om att arbetarpojkar och arbetarmän på landsbygden läser mindre och sämre än många andra. Genom sin forskning visar Stig-Börje Asplund, numera professor i pedagogiskt arbete, att denna bild kan nyanseras.