Med teoretiske perspektiver fra Tim Ingold og soundscape-forskning – og fra en a/r/tografi-inspirert forskerposisjon, utforsker forfatteren i denne artikkelen hva som kan identifisere barnehageansattes oppmerksomme lytting. Det empiriske materialet i artikkelen består av samtaledata fra et samarbeidsprosjekt mellom forsker og personalet i to barnehager. (pdf)

I artikkelen undersøkes muligheter og utfordringer for likeverdige forskningspartnerskap mellom lærerutdanningsinstitusjoner og barnehagefeltet. Målet er å forstå hvordan partnerskap kan bidra til felles kunnskapsutvikling i skjæringspunktet mellom teori og praksis. Studien bygger på teoretiske perspektiver om symbolske grenser og benytter begrepene grensearbeid, grensekryssing, grenseobjekt og tredje rom for å analysere samarbeid. (pdf)

Denne artikkelen tar utgangspunkt i et samskapingsprosjekt mellom en forsker ved barnehagelærerutdanningen og ansatte i to barnehager. Erfaringene fra dette samarbeidet brukes som datagrunnlag for å drøfte likeverdighet i samskapende prosesser. I artikkelen retter forfatteren oppmerksomheten mot etiske og metodiske utfordringer og muligheter, med utgangspunkt i spørsmålet: Hvordan kan likeverdig samarbeid forstås og virkeliggjøres i…

En ny avhandling från Karlstads universitet visar att skolor kan missa dyslexi hos särskilt begåvade elever. Det kan påverka elevernas psykiska mående negativt. Tove Ekelund, doktor i pedagogiskt arbete, beskriver hur elever med andra färdigheter kan klara tester som ska upptäcka läs- och skrivsvårigheter.

”Jag vill göra skillnad för vuxna elever som ofta tycker att matematik är svårt och samtidigt ge lärare forskning att luta sig mot i sitt dagliga arbete”, säger Annika Pettersson, doktorand i pedagogiskt arbete med inriktning matematikdidaktik vid Karlstads universitet.

Felicia Augustsson och Helen Brink, doktorander i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, är två av tre forskare som fått utmärkelsen och forskningspriset ”Article of the year 2025” av Nordiska Mensastiftelsen.

Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen inom natur­vetenskapen, samtidigt som de tränar samspel, uttrycks­förmåga och demokratiska värden. Det visar Anna Henriksson i sin avhandling.

Att undervisa i skrivande är ett viktigt uppdrag för ämneslärare i svenska. I en ny avhandling undersöks hur blivande svensklärare förbereds för detta uppdrag genom handledningssamtal med sina skolbaserade handledare under den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. Syftet är att förstå vilken typ av kunskap som skapas i dialogen och hur deltagarna själva uppfattar samtalens lärandepotential.

Varför är naturbaserade lekmiljöer viktiga och hur kan de skapas för barn på urbana förskolor och skolor? Fredrika Mårtensson, miljöpsykolog och forskare vid SLU, har studerat utemiljöns betydelse för hälsa och utveckling sedan 90-talet. 

Folkbildningspodden gästas av Gustav Fridolin, Stadsmissionens folkhögskola och Jenny Viklund, Umeå folkhögskola. De senaste åren har de parallellt med sitt arbete deltagit i folkbildningens licforskarskola. Gustav har forskat om deltagares identitetsskapande och Jenny har forskat om hur olika lärare tolkar motsvarandebegreppet. (webbradio)

Blivande samhällskunskapslärare förbereds olika väl för att undervisa om ”fake news”, AI och digital påverkan. Ny forskning från Umeå universitet visar att ansvaret i lärarutbildningen ofta är otydligt och att viktiga kunskaper riskerar att hamna mellan stolarna.