Läsmetoden ”dialogic reading” används för att engagera barn och utveckla deras språkförmåga. Och en – för svenska förhållanden – ny metod ger barn möjlighet att själva skatta sitt välbefinnande.

Ett flerårigt forsknings- och utvecklingsprojekt går mot sitt slut på Böle skola i Timrå kommun. Projektets mål är att öka både läslusten och läsförståelsen bland eleverna men också att utveckla och pröva arbetssätt, verktyg och strategier.

Skolan behöver prata om digitala sexuella trakasserier bland eleverna – innan någon har drabbats. Det menar Kristina Hunehäll Berndtsson som har skrivit en avhandling i ämnet. ”Det känns konstigt att berätta att man fått ’dickpics’ om man tror att de vuxna inte ens vet vad det är.”

Mobbesaker gir så stor belastning at halvparten av rektorene som er dybdeintervjuet i en doktorgrad, har sluttet.

Det talas mycket om lärarnas relationella kompetens, att kunna bygga relationer med sina elever. Men vi talar alldeles för lite om elevernas förmåga att bygga relationer med varandra, menar forskaren Mimmi Norgren Hansson. "Genom att stötta eleverna i deras vänskapsrelationer skulle vi kunna minska mobbningen".

Læseforsker Simon Skov Fougt røg op af stolen, da han læste på folkeskolen.dk, at der er for meget fokus på, om børn lærer at læse og regne i skolen. Tværtimod er læsning grundlæggende for børns læring og demokratiske forståelse, mener han. 

Hur historiska narrativ och hur de dominerande beskrivningarna kan problematiseras och kompletteras har Mathias Blomberg och Line Ekman undersökt i en studie som bland annat omfattar forskningslektioner på ett gymnasium i Stockholm under två år. (webbradio)

När en viss typ av uppgifter i matematik är särskilt svåra att lösa, och vissa elevers resultat inte blir bättre år efter år, är det dags att undersöka var svårigheten ligger, menar forskaren Helena Eriksson. Hon hoppas att fler lärare ska undvika att ”bota symptomen” när det ofta är ett grundläggande problem som kan lösas…

Att lösa rutinuppgifter är vanligare inom matematikundervisningen i Sverige jämfört med att lösa problem. Varför är det så när problem utan känd lösningsmetod skapar bättre förutsättningar för att lära sig matematik? "Det finns en motsättning mellan kort- och långsiktiga fördelar", säger matematikprofessor Johan Lithner.

Att låta yngre elever utforska algebraiska uppgifter tillsammans i klassrummet har ett särskilt värde för att främja elevernas matematiska tänkande, menar läraren och forskaren Sanna Wettergren.

Det talas mycket om lärarnas relationella kompetens, att kunna bygga relationer med sina elever. Men vi talar alldeles för lite om elevernas förmåga att bygga relationer med varandra, menar forskaren Mimmi Norgren Hansson.

Pedagoger på fritidshem behöver släppa på kontrollen och själva delta mer i den musikaliska leken, anser Mona Persson Aronson, forskare i musikpedagogik vid Karlstads universitet. "Upplever barnen att det blir för mycket skola på fritids vill de inte vara kvar", säger hon.