Lärarstiftelsen presenterar en unik möjlighet för forskare att stärka sin röst i debatten om skolan. Det nya stipendiet ”Forskare påverkar” ges i form av en skrivarkurs, som ska ge forskare verktygen att nå ut med sin forskning till en bredare publik samt påverka samhällsdebatten om skolan.

Läsåret 24/25 blir ett utbildningsår för Realgymnasiets nya skolhundar. Genom ULF-projektet, som drivs i samarbete med Linköpings universitet kommer vi utforska hur skolhundar kan stärka tryggheten, närvaron och välbefinnandet hos elever på gymnasiet. Ett område där det hittills saknats svensk forskning.

Tina Bröms har disputerat med en avhandling om rektorers beslutsfattande. Hennes forskning visar att besluten i hög utsträckning styrs av staten genom juridik och ekonomi, bland annat riktade statsbidrag.

Skönlitteratur behöver få en mer framträdande plats i grundskolans läroplan. Det menar forskaren Olle Nordberg som lyfter fram betydelsen av fiktionsbaserade läsupplevelser, men också att få samtala om en bok med andra.

Elever på språkintroduktionen lär sig svenska snabbare än vad många tror, konstaterar sva-läraren och forskaren Anna Ingves som studerat elevers ordförråd. Hennes konkreta råd till lärarkollegor: "Kartlägg vilka ord de kan. Och jobba med basorden som de saknar".

De digitala resurserna finns i skolan, men hur använder vi dem och varför? Anna-Lena Godhe är gymnasieläraren som blev forskare – nu har hon följt lärare och pedagoger i Malmö och observerat hur de använder digitala resurser och vilka konsekvenser det får för undervisningen.

I ett nytt avsnitt av Skolforskningspodden behandlas aktivt jämställdhetsarbete i undervisningen. Gäster är Helena Hill vid Södertörns högskola och Nicklas Johansson vid Lundenskolan i Skövde. Podden produceras av Skolforskningsinstitutet.

Sjenerte barn trives dårligere i barnehagen enn andre barn. "De står ofte og ser på at de andre barna leker og vet ikke alltid hvordan de skal få bli med", sier forsker Catharina van Trijp.

”Det handlar om att om att vara lyhörd och responsiv som samspelsparter, att använda sånger som ger repetition, återkommande pauser och igenkänning – att ha en struktur och förutsägbarhet i musikaktiviteter", berättar Linn Johnels.

Forskarna Helena Tegler och Maja Sigurd Pilesjö har jämfört hur två olika typer av samtalsapparater påverkade möjligheterna för en elev som inte använder talat språk att visa kommunikativ kompetens och agens under morgonsamlingen i anpassad gymnasieskola.

Studien handlar om hur förskolan säger sig använda TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation, i undervisning. Den visar att TAKK används i undervisningen på flera sätt, i olika situationer och miljöer, med alla och för alla - ett flerstämmigt förhållningssätt. TAKK kan vara ett verktyg inom specialpedagogisk didaktik och användas brett för att främja likvärdighet…

Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet drar Ulrika Sultan slutsatsen att de satsningar som gjorts för att öka tjejers teknikintresse är en del av problemet – inte lösningen.