Forskning kan genomföras av olika anledningar, skriver Anders Jönsson och Pernilla Lundgren med anledning av tre forskares kritik mot trender i skolan.

Ämnesspråket i idrott och hälsas kursplaner är vagt, liksom i läromedlen. Särskilt gällande språket i hälsodelen. Konsekvensen kan bli ett snedvridet ämne som påverkar både likvärdighet och ämnes­innehåll, enligt ny forskning.

I praktiknära ULF-forskning möts lärare och forskare med ett gemensamt mål – att utveckla undervisningen och utbildningen på vetenskaplig grund. ULF-avtalet ska öka samverkan mellan skolan och akademin, för att stärka skolutvecklingsarbetet. Efter en fyraårig försöksperiod ska avtalet nu bli en permanent resurs.

Förskolerektorn Angelica Stäring i Kungsbacka har haft praktiknära forskningsprojekt på två av sina förskolor – båda med fokus på undervisning i teknik. Projekten har lett till professionsutveckling för pedagogerna och utveckling av verksamheterna. Kommunens lektorer har haft en viktig roll i att inspirera och stötta pedagogerna att ta steget.

Bergsjöskolan i Göteborg har genomfört ett forskningsprojekt för att utveckla undervisningen för flerspråkiga elever, tillsammans med forskarna Catharina Schmidt och Lisa Molin och Center för skolutveckling. Just nu håller lärarna och rektor på att skriva en bok om arbetet. Eva Andersson Berglund, biträdande rektor på skolan, ser att lärarnas undervisning har utvecklats genom projektet.

Researchers believe parents should sing to infants as rise and fall in tone helps them gain knowledge of words.

A study finds that everyone learns at the same rate although some have a head start.

Digitaliseringsforsker har undersøgt, hvad forskningen egentlig siger om børn og unges brug af skærme.

Sexualundervisningen i skolan präglas av en glad och positiv syn på samlevnad. Den kan också uppfattas som ensidig och inte helt oproblematisk när den utmanas, visar ny forskning.

Barn vill ha hjälp av artificiell intelligens för att göra läxorna till exempel men allt får AI inte hjälpa till med. Susan Walan står bakom den nya forskningen som handlar om vad barn tycker om AI, hon berättar om vilka slutsatser hon drar av forskningen.

Andrea Schalley, professor i engelsk språkvetenskap vid Karlstads universitet, får 6 663 000 kronor i projektbidrag från Vetenskapsrådet för det fyraåriga forskningsprojektet ”Svenska eller engelska? – Språktycke och -färdigheter hos högfungerande elever inom autismspektrumtillstånd”.

Elever som har svårt med svenska språket är ofta de som också har svårast att förstå kemi, visar ny forskning. Det gäller även elever som lär sig utantill eller på andra sätt tar till sig kemiämnet på ett ytligt sätt – oberoende av hur bra de behärskar svenskan.