Att lita alltför mycket på experter kan leda oss fel. Det kan till och med göra skada, menar forskaren Emma Frans. Så när ska vi lyssna på experter? Och hur blir vi mer forskningssmarta?

Mänskligheten står inför hot. De som är barn idag kommer att behöva bidra till lösningar när de blir vuxna, men riskerar också att gripas av hopplöshet inför framtiden. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Läraren Kamilla Klefbeck har i flera studier undersökt hur metoden lesson study kan bidra till en bättre undervisning för dessa elever. Hon presenterar resultaten i sin avhandling från Malmö universitet. (s.14)

Anna Sjöqvist har studerat slöjdämnets roll som bildningsämne i grundsärskolan, och har publicerat resultaten i sin avhandling ”Slöjdundervisning i grundsärskolan – en didaktisk studie om förutsättningar för Bildning” från Karlstads universitet. (s. 3-5)

Ett positivt och stödjande klimat i klassrummet har alla elever nytta av – inte minst de som är i behov av särskilt stöd.

Ola Henricsson är lärare och har disputerat vid Göteborgs universitet på en avhandling om didaktiskt perspektiv på muntligt berättande. Vad kan vi lära oss av och genom berättandets konst? Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke. (webb-radio)

För att hitta nya sätt att få funktionsvarierade barn att röra mer på sig - mäter forskare vid Nationellt vintersportcentrum i Östersund rörelsen hos barn med och utan funktionsvariationer på skolorna i Odensala och i Dvärsätt.

När vi bemöter och bedömer elever behöver vi tänka ett extra varv kring vilken betydelse elevernas genus och kön kan ha, när vi försöker förstå problem och resonerar kring olika åtgärder. Vi behöver också skapa oss mer kunskap, bland annat om elevers egna erfarenheter av det bemötande och stöd de får.

Specialpedagog Margot Zakariasson recenserar Linda Plantin Ewes avhandling Lärares relationskompetens i möte med elever med adhd.

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ibland mindre kvalificerade lärare än elever i mer välbärgade områden. Men det är framför allt den ökande sociala segregationen som påverkar elevernas skolprestationer. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

”Du kan väl åtminstone smaka”, säger vi till matkräsna barn. Men vi borde låta dem lukta först, för att väcka deras nyfikenhet, menar doktoranden Linnea Apelman som nu ska testa metoden på elever. "Luktsinnet är mer sofistikerat än smaksinnet", säger hon.

Most teacher use a combination of print and screen versions of texts in the classroom, according to an Education Week survey. While some studies point to better reading comprehension when students read in print, the research is nuanced, with Virginia Clinton-Lisell, an associate professor of educational psychology.