Genom sin forskning som doktorand vid Lunds universitet vill Johan Assarsson slå hål på fördomar om att ungdomar på HVB-hem är kriminella. "En del ungdomar har den problematiken, men jag skulle vilja säga att det är en minoritet, det handlar ofta om psykisk ohälsa."

Tydliga lärarinstruktioner och studiero är starka kompensatoriska faktorer i matematikundervisningen i årskurs 4. Det visar Lena Asps avhandling i vilken hon undersökt sambanden mellan undervisningskvalitet, elevers självförtroende och prestation i matematik. Avhandlingen har nu valts till Lärarpanelens favorit.

Lärare är en tjänstemannagrupp som har haft stort inflytande på den skolpolitiska utvecklingen i Sverige. Men varför började lärare agera kollektivt? I en ny avhandling av J. Martin Andersson, Umeå universitet, utmanas föreställningen att detta enbart berodde på folkskolans tillkomst år 1842 och den byråkratiska organisationsmodellens genomslag bland arbetstagare.

Egna fördomar kan göra att lärare behandlar elever olika, och det är framför allt vissa grupper av elever som drabbas. ”Men genom att reflektera och vara öppen för vad som sker i klassrummet går det att bygga goda relationer”, säger forskaren Rebecca Adami.

Fagfellevurdert forskningsartikkel: Studien det refereres fra her sammenligner 31 læreres vurdering av elevers leseprestasjoner med resultater fra Utdanningsdirektoratets kartleggingsprøver. 

Fyra- och femåringar som räknar på fingrarna blir bättre på matematik – presterar bättre och blir mer intelligenta än de som inte gör det, enligt forskning. Manya Sundström, matematikforskare vid Umeå universitet, välkomnar studien.

Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens. "Konferensen är ett bevis på att det finns en aktiv forskningsdel inom folkbildningen", säger rektorn Mats Tängermark.

Svensk skola ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – men i en ny granskning påpekar Riksrevisionen att ingen skolmyndighet ansvarar för den beprövade erfarenheten. I sin nya avhandling konstaterar Elna Sivhed att viktig kunskap går förlorad.

Skönlitteratur är mer än bara berättelser – i klassrummet blir den ett verktyg i undervisningen. På Lilla Valsätraskolan i Uppsala låter läraren Stina Solum eleverna lyssna, samtala, skriva och gestalta – allt med utgångspunkt i en bok. Att ta avstamp i skönlitteraturen kan både vara personlighetsutvecklande och bidra till omvärlds­orientering, visar forskningen.

Vad tycker föräldrar om samarbetet med förskolans personal? Det vet vi ytterst lite om, forskning saknas. En ny studie pekar på att de är nöjda – men de vill få mer tid att prata med personalen vid lämning och hämtning.

När Riksrevisionen sågade de svenska skolmyndigheternas stödmaterial till lärare som vetenskapligt bristfälligt, pekade de också ut en riktning framåt: Engelska Education Endowment Foundation (EEF) – en offentligt finansierad stiftelse som publicerar färgglada verktygslådor tillverkade av all tillgänglig kunskap, gratis för skolor och lärare att ta del av.