"Når du spør elevene hva de kan gjøre med matematikken, får du tomme blikk".

 I strumplästen – på en heltäckningsmatta – gestaltar Linn Hansen naturvetenskapliga begrepp så att de fastnar. På Änglagårdsskolan i Göteborg kombinerar hon laborationer och forskning med teater och vardagsnära exempel i hopp om att väcka nyfikenhet hos sina högstadieelever.

Det finns en förutfattad mening om att arbetarpojkar och arbetarmän på landsbygden läser mindre och sämre än många andra. Genom sin forskning visar Stig-Börje Asplund, numera professor i pedagogiskt arbete, att denna bild kan nyanseras.

Många lärare känner sig inte tillräckligt förberedda inför det relationella arbetet i skolan. Utbildning i Motiverande samtal (MI) kan vara ett konkret sätt att stärka lärares självtillit när det gäller att engagera elever och hantera olika klassrumssituationer. Det konstaterar Martina Jordan i sin avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Unga med IF är duktiga på att hantera sociala medier. Men särskilt unga kvinnor kan också bli utsatta. Därför är det viktigt att föräldrar, syskon och skolan ger dem bra stöd. (s.6-8)

Allt fler politiska förslag kopplar ihop skolan med brottsbekämpning. Men vad händer med pedagogiken när skolan börjar organiseras som om dess främsta uppgift vore att förebygga brott? Det undersöker Maggie O’Neill i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Hur ska elever förstå vad som hände under den franska revolutionen, eller vad ett ståndssamhälle är? Och vad har en kung från 1600-talet med oss i dag att göra? En avhandling från Göteborgs universitet visar att språket spelar en avgörande roll i historieundervisningen. Det handlar inte bara om vilka ord som används, utan hur.

Varför har killar svårare att engagera sig i bildämnet? Det är en fråga som Lova Palmér, bildlärare och samverkansdoktorand vid Göteborgs universitet, vill fördjupa sig i. Hon forskar om genus, likvärdighet och visuella metoder samtidigt som hon undervisar på en högstadieskola i Kungälv.