Med pH-papper, provrör och mobil­kameror undersöker eleverna på Kunskaps­skolan i Enköping naturen med vetenskapliga metoder. Ny forskning visar tydliga fördelar med biologiundervisning i fält.

Lärare i fritidshem upplever att rektorer inte förstår deras uppdrag eller tar det på allvar. Det visar en studie av forskarna Ann Ludvigsson och Carin Falkner. Skolledare behöver ta ett större ansvar för fritids, anser de.

På Treälvsskolan i Lit har 350 växter placerats ut i två klassrum som en del i ett forskningsprojekt.

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – men skolforskningen kan ofta hamna långt ifrån praktiken, menar Helena Sagar. Nu genomför hon ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor.

Att använda flera språkliga resurser i NO-undervisningen skapar ökade möjligheter för lärande. Genom att eleverna även får använda sig av sitt förstaspråk i klassrummet kan de enklare relatera till tidigare erfarenheter och kunskaper.

Pia Brännkärr är doktorand vid Finlands svenskspråkiga universitet, Åbo Akademi i Vasa. Pia arbetar parallellt som universitetslärare i textilslöjd vid Åbo Akademi och är sedan juni 2019 nyantagen doktorand i doktorandprogrammet i pedagogiska vetenskaper: slöjdvetenskap.

Bilden av en skenande ökning av psykisk ohälsa bland unga behöver nyanseras, menar forskaren Sofia Kvist Lindholm. I statistiken hamnar vardagliga problem i samma kategori som djupare psykiska besvär.

Natur och Kultur utkommer med antologin Formativ bedömning. Utmaningar för undervisningen med Viveca Lindberg, Inger Eriksson och Astrid Pettersson som redaktörer. Vi ställde några frågor kring boken om formativ bedömning till Viveca.

Doktoranden Elsa Szatek ställde några frågor till disputanden Maria Eriksson om hennes avhandling som hon försvarade 20.9.2019.

En undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än den som fokuserar på elevernas tyckande. Det visar Malin Tväråna i en ny avhandling som grundar sig i så kallad praktiknära forskning.

Om förskolan ska klara av det dubbla uppdraget att undervisa både gruppen och individen behövs en mångfald av teorier om kunskap och lärande. Neuropedagogik fyller en viktig funktion för att bredda perspektiven, visar en ny avhandling.

Varför har vissa barn svårare att lära sig läsa och skriva? Det vill forskaren Johan Mårtensson vid Lunds universitet ta reda på med hjälp av den senaste magnetröntgentekniken. Nu prisas hans gränsöverskridande forskning, som kombinerar språkvetenskap, kunskap om hjärnans förändrade strukturer och klassrumspedagogik, av LMK-stiftelsen.