”Alla ungar har en hjärna, alla utvecklas – vi behöver förstå det.” Lena Aronsson vill sammanföra forskning om pedagogik i förskolan med neurovetenskap och diskussioner om hur hjärnans molekyler skapar en liten individ.

Lärares egen inhämtning av kunskap är komplext och påverkas dels av egenskaper i fortbildningen och skolmiljön men även av individuella faktorer – som hur man lär sig, vad som motiverar och vilka förkunskaper man har, visar en ny avhandling.

Lärares lärande är komplext och påverkas dels av egenskaper i fortbildningen och skolmiljön men även av individuella faktorer, som hur man lär sig, vad som motiverar och vilka förkunskaper man har. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Jessica Berggren har forskat om kamratrespons och vad den har för inverkan på elevens egna lärande, och kunnat konstatera att elever som ger återkoppling på kamraters texter också utvecklar sitt eget skrivande.

Brist på tid för planering och efterarbete av lektioner samt få strukturer för kollegialt samarbete. Det är några av resultaten av en stor enkätstudie vid Karlstads universitet.

Otydliga krav och arbetsuppgifter skapar stress och splittrar lärarna. Det visar en studie som 326 förstelärare i matematik har deltagit i. Rektorer antyder också att löneskillnaderna är för stora.

Med pH-papper, provrör och mobil­kameror undersöker eleverna på Kunskaps­skolan i Enköping naturen med vetenskapliga metoder. Ny forskning visar tydliga fördelar med biologiundervisning i fält.

Lärare i fritidshem upplever att rektorer inte förstår deras uppdrag eller tar det på allvar. Det visar en studie av forskarna Ann Ludvigsson och Carin Falkner. Skolledare behöver ta ett större ansvar för fritids, anser de.

På Treälvsskolan i Lit har 350 växter placerats ut i två klassrum som en del i ett forskningsprojekt.

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – men skolforskningen kan ofta hamna långt ifrån praktiken, menar Helena Sagar. Nu genomför hon ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor.

Att använda flera språkliga resurser i NO-undervisningen skapar ökade möjligheter för lärande. Genom att eleverna även får använda sig av sitt förstaspråk i klassrummet kan de enklare relatera till tidigare erfarenheter och kunskaper.

Pia Brännkärr är doktorand vid Finlands svenskspråkiga universitet, Åbo Akademi i Vasa. Pia arbetar parallellt som universitetslärare i textilslöjd vid Åbo Akademi och är sedan juni 2019 nyantagen doktorand i doktorandprogrammet i pedagogiska vetenskaper: slöjdvetenskap.