Kan undervisningen i skolan bli effektivare om undervisningen utgår från hur hjärnan fungerar? Det försöker forskare vid Umeå universitet ta reda på.

I en ny systematisk översikt från Skolforskningsinstitutet behandlas lekens betydelse för att utveckla barns sociala förmågor. Översikten kan fungera ett underlag för förskollärares kollegiala utveckling av undervisningen i förskolan (sammanfattning).

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.

När det kommer till att lära sig svenska kan sammansatta ord vara en svårighet. I en ny avhandling undersöks hur gymnasieelever med svenska som modersmål, respektive flerspråkiga elever med svenska som andraspråk, tolkar sammansättningar av olika slag.

Att som ung sälja sex eller utsätta sig för andra riskfyllda sexuella situationer kan vara ett sätt att avsiktligt skada sig själv, jämförbart med att skära eller bränna sig. En doktorsavhandling från Linköpings universitet är den första vetenskapliga studien som slår fast sambandet mellan sex och självskadebeteende.

Elever med medelbetyg är mest benägna att anpassa sitt gymnasieval efter hur skolkompisarna väljer. Det visar forskning av sociologen Erik Rosenqvist vid Stockholms universitet.

Att låta elever med hög frånvaro gå i lokaler utanför skolan kan göra vägen tillbaka lättare. Det konstaterar universitetslektor Karolina Muhrman, som utvärderat ett projekt i Mellansverige.

Lärarna gillar det muntliga nationella provet i engelska. Men samstämmigheten i bedömningen brister. Det visar Linda Borgers avhandling.

Gymnasieelever på landsbygden har fått färre valmöjligheter sedan det fria skolvalet infördes och fler kommuner än tidigare saknar helt gymnasieutbildning. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

De som bor på landsbygden, går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller tillhör olika minoriteter kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. Den slutsatsen kommer Anna-Maria Fjellman fram till i sin avhandling.

Alla kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. De missgynnade eleverna bor på landsbygden, går i skolor i utsatta områden eller tillhör olika minoriteter. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet där konsekvenserna av det fria skolvalet undersökts.