Hur fördjupar man elevernas kunskaper i historia? En ny sammanställning av aktuell forskning ger värdefulla tips. "Det viktigaste är att hitta en balans mellan att förmedla innehållskunskaper och bjuda in till fördjupade dialoger i klassrummet", säger forskaren Alf Sjöblom.

Hur ska fritidshemmen hitta jämvikten mellan styrning och frivillighet? Frågan har blivit ännu svårare sedan ett tydligare under­visningsuppdrag infördes 2016.

Hur stöttar man bäst unga genom riskfyllda övergångar? Det har Lisbeth Lundahl och hennes medforskare tittat närmare på. ”Vägledarna har en mycket viktig roll”, säger hon.

Barn som har en god relasjon til barnehagelæreren, blir bedre til å forstå følelser enn barn som har en dårlig relasjon, viser en ny studie.

En del forskning pekar på att spädbarn som tidigt fastnar framför paddor och telefoner kan få problem med koncentration senare i livet. Tusen barn ska nu undersökas i ett unikt projekt på Uppsala universitet.

Research claims children whose fathers read and play with them see a ‘small but significant’ increase in their educational attainment.

När elever ska börja skriva i lågstadiet ligger fokus oftast på stavning och grammatik – inte på själva innehållet i texterna. Men där finns väldigt mycket att upptäcka, visar en ny studie. "Varenda elevtext öppnade nya världar för mig", säger forskaren Oscar Björk.

Cyberbullying victimization and perpetration in early adolescence are associated with eating disorder symptoms, according to a study published in the International Journal of Eating Disorders.

Många har vittnat om betydelsen av halvklass i musikundervisningen medan andra hävdar att det går utmärkt att undervisa i helklass. Dock finns inga systematiska studier av vilka konsekvenser olika gruppstorlekar får, vilket forskarna Annette Mars och Ketil Thorgersen nu ska ändra på.

Förskollärare väljer att fortsätta använda metoderna efter att projektet "Lekstunder och språkaktiviteter: specialpedagogiska insatser i inkluderande förskolor för barn i behov av stöd" har avslutats.

I en jämförelse av två årskullar i grundskolan ger den senare gruppen uttryck för ett lägre välmående. Samma studie visar att känslan av att hänga med i undervisningen är en viktigare framgångsfaktor än den faktiska förmågan att lösa problem. 

I den här rapporten, skriven av skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren, presenteras forskning från USA, England och Chile som finner att skolor som använder No Excuses-modellen ofta lyckas mycket väl kunskapsmässigt. (pdf)