Barn i samhällets vård mår sämre än andra barn och presterar sämre i skolan. Men de har förtroende för skolpersonal och presterar bättre efter individuell kartläggning i skolan, visar en ny avhandling.

Johanna Thulins avhandling om barn som utsatts för våld i hemmet fokuserar på en metod som kan användas för att hjälpa barnen bearbeta sina upplevelser och för att få föräldrarna att sluta använda våld. Läs den omarbetade avhandlingen, som också är översatt till svenska, här (pdf).

Efter att samtliga salstentor anonymiserades på Stockholms universitet 2009, fick personer med utländskklingande namn något sämre betyg än tidigare. Det skulle kunna tolkas som att denna grupp blev positivt diskriminerad innan anonymiseringsreformen. Men denna trend syntes även en period före reformen, vilket tyder på att något annat än själva anonymiseringsreformen kan ligga bakom.

Sedan coronapandemin satte stopp för resor och stora folksamlingar har många doktorander fått försvara sin doktorsavhandling framför en skärm. Men det digitala formatet har också skapat nya valmöjligheter och gett fler chansen att ta del av vårens disputationer. Curie har talat med några nyblivna doktorer.

Elever som med egna sinnen får upptäcka naturen i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön. Det visar Margaretha Hägglunds avhandling (webb-tv).

I Portugal har skolresor genom historien använts för att modernisera skolundervisningen och samhället. Forskning från Umeå universitet visar hur skolresorna är kopplade till en idé om utbildning som ett instrument för samhällsutveckling och framsteg för nationen.

Mer disciplin och föräldrars drömmar om en framtida internationell karriär för sina barn. Det kan förklara en av trenderna i svensk skola, att fler svenskspråkiga familjer väljer engelsk­språkiga grundskolor. Men försämrade kunskaper i svenska och stressade elever kan bli resultatet, visar språkforskaren Jeanette Toths fallstudie.

David Ryffé är verksam som lärare och forskare vid juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Under hösten 2019 disputerade han på avhandlingen ”Omöjligt uppdrag” om styrningen av den svenska skolan och de normkollisioner som uppstår när olika värden och ideologier trängs i lagstiftningen.

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.