De senaste åren har en jämlik och inkluderande kulturskola utryckts som ett ideal på det politiska planet. Det är en av utgångspunkterna i en avhandling från Högskolan för scen och musik som undersöker hur svenska kulturskolor förhåller sig till utmaningen att nå ut till nya grupper av barn. Den visar att spännvidden är stor mellan…

Under lång tid har högläsningen hamnat i bakvattnet, ofta som en övergångsaktivitet, ett lugnande moment. Men nu är dess pedagogiska kraft för läsförståelse återupptäckt.

Ett forskarteam har hjälpt skolor att förbättra arbetsmiljön med lyckat resultat. En framgångsfaktor är att avsätta tid och engagera hela skolans personal, enligt Lydia Kwak, docent i hälsofrämjande arbete vid Karolinska Institutet.

Helena Vennbergs avhandling om förskoleklasslärares förmåga att följa elevers utveckling och lärande i matematik visar att ett arbetssätt som fokuserar på att främja lärande kan leda till att utveckling och lärande blir mer synligt.

Högstadieelever med funktionsnedsättning upplever att de litar mindre på sin kompetens och har sämre förutsättningar att delta i idrottsundervisningen än sina typiskt fungerande klasskamrater. Karin Bertills från högskolan i Jönköping visar i sin avhandling på problem dessa barn stöter på i idrottsundervisningen, men också på åtgärder läraren kan göra för att även eleverna med funktionsnedsättning…

Samverkansprojektet ”Barn med flerfunktionsnedsättning – samspel och social inkludering” har nyligen avslutats med en rapport med samma namn. Projektet startades 2015, och var ett samarbete mellan Årstaskolan i Uppsala och forskare vid Uppsala universitet. Nina Klang är en av forskarna. Hon är lektor i pedagogik och har tidigare arbetat som lärare. (s.11)

Barn med funktionsnedsättningar ska inte isoleras från andra barn, men hur skapar vi naturliga mötesplatser? I ett samverkansprojekt mellan Uppsala universitet och Årstaskolan har man tittat på hur särskilda lekaktiviteter kan underlätta samspelet mellan barn med olika förutsättningar att röra sig och kommunicera.

De modernas språkens kris är en återkommande skolnyhet. Inte minst från fackligt håll brukar det larmas om brist på språklärare och att eleverna väljer bort icke obligatoriska språkstudier. Men enligt ny forskning stämmer det inte att språkintresset är på utdöende.

Ett pågående forskningsprojekt vid Umeå universitet undersöker hur lärare i SO-ämnen hanterar kontroversiella frågor i undervisningen. Inte minst när det kommer till att möta diskussioner som rör klimatförändringar.

En av de mest centrala uppgifterna för förskolan har alltid varit att integrera barn i samhället. Christine Eriksson riktar i sin avhandling fokus på hur förskolan kan möjliggöra för barn att ta plats i offentliga rum genom att aktivt delta i och skapa det offentliga rummet.

Det finns inte ett sätt som är ”rätt” när pedagoger undervisar om evolution. Johanna Frejds avhandling visar att aktiviteters utformning och de material som används påverkar barns meningsskapande.

Kan man med hjälp av magnetkamera se aktivitetsmönster i hjärnan som kan härledas till dyskalkyli? Kenny Skagerlund, forskare vid Linköpings universitet, har fått Hjärnfondens stipendium 2020 för att undersöka det.