Förskolan har en unik möjlighet att främja barns psykiska och fysiska hälsa. De positiva effekterna är starkast för de barn som behöver det mest. Men dessa barn går oftare på en förskola där verksamheten håller otillräckligt kvalitet – eller går inte på förskola alls.

Nästan var tionde treåring i Västerbotten visar tecken på socioemotionella svårigheter. Svårigheterna är vanligare hos barn till föräldrar med låg inkomst och låg utbildning samt utlandsfödda. "Alla ska ha samma möjligheter, men här kan vi se att det skiljer sig redan i treårsåldern", säger Marie Lindkvist, forskare.

The aim of this article was to develop knowledge of preschool teachers’ and head teachers’ conceptions and experiences during the initial phase of CBS.

This article presents a study of the variations that appear in preschool teachers' perceptions of the importance and the experience of having carried out systematic child talks in preschool.

The research questions are: How do guardians describe participation in preschool? How do guardians perceive their participation in preschool teaching? Conducting interviews with 20 guardians resulted in the emergence of four themes.

En ny studie viser at det er store forskjeller allerede i barnehagen mellom barn av foreldre med høy og lav utdanning og inntekt, og forskjellene vedvarte eller økte utover skoleløpet.

Mihail Dinchev stortrivs som rytmikpedagog där han lekfullt lotsar förskolebarn in i den klassiska musikens värld.

Aktionsforskning kan vara ett sätt för förskollärare att fördjupa sitt arbete med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett forskningsprojekt i form av sokratiska samtal hjälpte förskollärare att utveckla sina samtalskompetenser och förbättra sin undervisningspraktik.

Att stärka barnens språk är att ge barnen en bra start i livet. Tillsammans med personal på två förskolor testade forskare vid Göteborgs universitet att implementera ett språkstödjande arbetssätt på förskolorna med hjälp av modellen ELSA, Early Educational Language Support Activities. (webb-tv)

This study examines implementation factors of a pioneering plurilingual policy designed to foster language development in early childhood education and care in Luxembourg.

The purpose of this study is to contribute to the discussion concerning adaptations and improvements of preschool teacher education.

In this study, the notion of ‘multilingual children’ is differentiated by problematizing overgeneralizations or homogenizing of children with potentially different experiences of language(s). The aim is to generate knowledge of how minority language–speaking children use their language(s) outside the education system through teacher–parent dialogue.