This research worked with 62 primary school children between ages 10 and 11 to investigate how they understood and critically viewed their digital footprint.

The study investigates some of the influential discourses within the contemporary early childhood education and care (ECEC) sector regarding spirituality of young children. We ask: what discourses regarding spirituality in professional publications streams have been evident during the past seven years? And what may be the impact of these discourses on practice in the early…

Involving children as stakeholders and including their voices in updating the Australian Early Years Learning Framework (for children birth to age 5) was a focus of this project design. The design was grounded in participatory approaches with a children’s rights perspective, as the team prioritised seeking children’s views and encouraging their agency on matters that…

The aim of this study was to investigate the subject offerings of early childhood degrees from Australian universities and to narratively analyze the content of subject descriptions and subject overviews related to physical development.

The current study examined children's friendships during the formative school years and hypotheses were made regarding associations between how well-liked children were by peers, the reciprocity of these friendships, and with whom friendships were made.

Denna artikel tar utgångspunkt i ett kombinerat forsknings- och utvecklingsprojekt som har bedrivits i samarbete mellan två forskare och tre förskollärare. (pdf)

Genom att delta i ett praktiknära forskningsprojekt har förskolan Eriksbo Västergärde 12 tagit vara på den mångfald av språk som finns bland barn och pedagoger. "Språk och flerspråkighet är angelägna frågor. Att vara med i projektet har breddat och utvecklat undervisningen för barnen", säger Ann-Marie Eckermark, förskolans rektor.

Maria Lennartsdotter är doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och har analyserat vittnesmål under hashtagen #pressatläge. Hennes avhandling visar att förskolans personal är frustrerad. Och det kan få stora konsekvenser.

Splittrad yrkesroll, många uppgifter att lösa, och sällan resurser för att klara det. Det är bilden av arbetet på svenska förskolor som framkommer när forskaren Maria Lennartsdotter analyserat inlägg under hashtagen #pressatläge, där förskolepersonal uppmanats dela berättelser om sin arbetssituation.

Förskolan har en unik möjlighet att främja barns psykiska och fysiska hälsa. De positiva effekterna är starkast för de barn som behöver det mest. Men dessa barn går oftare på en förskola där verksamheten håller otillräckligt kvalitet – eller går inte på förskola alls.

Nästan var tionde treåring i Västerbotten visar tecken på socioemotionella svårigheter. Svårigheterna är vanligare hos barn till föräldrar med låg inkomst och låg utbildning samt utlandsfödda. "Alla ska ha samma möjligheter, men här kan vi se att det skiljer sig redan i treårsåldern", säger Marie Lindkvist, forskare.

The aim of this article was to develop knowledge of preschool teachers’ and head teachers’ conceptions and experiences during the initial phase of CBS.