Ett ökat engagemang och ett mer lustfyllt sätt att lära. Det är de främsta vinsterna med lekresponsiv undervisning, enligt förskoleläraren Therese Jonsson.

Vilken roll lek ska ges i förskolan har varit i fokus för forskning inte minst sedan undervisning infördes som begrepp i förskolans uppdrag. Bland forskare och lärare går en skiljelinje mellan att införliva undervisningen i leken, med vuxna som deltagare, och att inte använda barns lek för syften utanför leken självt.

Forskere og lærere advarer mot forslag om å innføre lekbasert læring i barnehager, skole og SFO.

Syftet med detta praktiknära forskningsprojekt är att framställa och pröva ett läromedel för förskolan där dockor används som didaktiskt verktyg. (pdf)

För mycket förberedelse för skolan. För lite utrymme för oavbruten lek och samtal. Professor Alison Clark vill se ett långsammare tempo och mer tid i förskolan. "Både pedagogerna och barnen mår bra av att förskolan blir mer hållbar", säger hon.

En stor utmaning för förskollärare är att de ska planera sin undervisning för att utmana och stödja varje barns lärande , samtidigt som många förskollärare känner en osäkerhet inför bedömning som utgångspunkt för undervisningen.

With reference to Austria, the study aims to gain insights into parents’ self-reported perspectives on their implementation of behaviours to support emergent literacy skills and their justifications for their support or non-support during COVID-19-induced lockdowns through nine semi-structured interviews.

This reflection on practice explores dehumanizing educator talk as an explicit topic within multicultural/diversity/anti-bias and anti-racist teacher education. Dehumanizing educator talk is defined as formal or informal conversation during which targeted individuals or groups are openly demeaned with offensive generalizations in the absence of discernable educational goals leading to improved outcomes.

This study examined the links between Israeli teachers’ perceptions of children with developmental delay (DD) in special education kindergartens and changes in children’s development.

Föräldrar vill att barnen i förskolan förbereds på livets matematik. Förskolans pedagoger vill göra barnen redo för skolans ekvationer. Forskning visar att bättre samarbete mellan hem och förskola behövs.

När föräldrar ur samma samhällsskikt gör samma val för sina barn bidrar det till att segregationen börjar redan i förskolan. Det konstaterar Håkan Forsberg, forskare vid Uppsala universitet, efter en stor studie om hur föräldrars bakgrund påverkar valet av förskola.

Läsmetoden ”dialogic reading” används för att engagera barn och utveckla deras språkförmåga. Och en – för svenska förhållanden – ny metod ger barn möjlighet att själva skatta sitt välbefinnande.