En optimal modell för inskolning av förskolebarn är ännu långt borta. Men de senaste årens restriktioner har gett nya möjligheter till forskning i ämnet.

Hur skapar man en trygg inskolning när föräldrar inte får följa med in på förskolan? Och hur har pandemin påverkat relationerna mellan barn, föräldrar och personal? Det har forskare i Lund undersökt.  

Hur skapar man en trygg inskolning när föräldrar inte får följa med in på förskolan? Och hur har pandemin påverkat relationerna mellan barn, föräldrar och personal? Det har forskare i Lund undersökt.

Hur hårt än förändringens vindar blåser över skolans värld så ser rektorerna till att förskolans kärnvärden lever kvar. Det är en av de mest framträdande slutsatserna i den doktorsavhandling som tidigare förskolläraren Ebba Hildén presenterade i fjol.

I dagens avsnitt av Skolforskningspodden diskuterar vi möjligheter och utmaningar med att bedriva praktiknära forskning i förskolan, tillsammans med de verksamma. Vi pratar om språkinlärning och transspråkande, lusten att lära, och vikten av trygghet och av att involvera vårdnadshavare. Gäster är Sara Andersson, Anne Harju och Annika Åkerblom. (webb-radio)

Det har visat sig att barn som är födda utanför Sverige får sämre skolresultat än barn som är födda här. Till stor del antas detta bero på att nyanlända barn inte tas emot på tillräckligt bra sätt och inte får samma möjligheter i skolan. Forskare vill i ett nytt projekt bidra till att hitta nya…

Det nationella provet i svenska i årskurs 3 upptäcker inte elever som har problem med ordavkodning, det vill säga att läsa ihop bokstäver till ord.

Förskolebarn ska få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar lärande. Det är ett av tilläggen som gjordes till läroplanen för några år sedan. "Barn har mycket svårare att lära sig från digital media än vad de har från verkligheten", säger Anett Sundqvist, biträdande professor.

Vi samtalar ofta om barns lärande, men om det inte syns i våra dokumentationer, då skriver vi förgäves, menar Maria Erlandsson, rektor i Uppsala.

Hur ser vi på barnen? Är de ofärdiga vuxna som vi försöker omforma eller är de individer i egen rätt? Det här är frågor som artikelförfattarna har jobbat länge med i ett utvecklingsarbete som pågått i Örebro.

En vårdcentral är en del av kvalitetsarbetet i Elisefreds förskola i Skurup. Även om leken på ytan mest handlar om brutna ben och röntgenapparater är målet bättre undervisning och förbättrad språkutveckling.

Ett regelbundet kvalitetsarbete gör skillnad för både pedagogernas och barnens kunskapsutveckling över tid. Det gör att arbetet blir meningsfullt och roligt, skriver Susanne Svedberg, enhetschef Kvalitet och Integration i Nyköping.