Förskolebarns språkutveckling i förskolan stärks när pedagoger använder vardagssituationer mer medvetet och systematiskt. Det visar resultaten från ett forsknings- och utvecklingsarbete där förskolepersonal, rektorer och förvaltningsledning tillsammans med forskare gemensamt har prövat och utvecklat språkutvecklande arbetssätt. Resultaten presenteras i en ny rapport.

AI har blivit en självklar del av samhällsdebatten. Vi hör om smarta appar, självlärande system och verktyg som kan ”tänka”. Men vad betyder det och vad innebär det för förskolans vardag? forskaren Susanne Kjällander förklarar.

Resultaten från ett omfattande försök är nu klara och visar att tvåårig förskola inte främjar barnens akademiska eller socioemotionella färdigheter, alltså förmågan att känna igen och hantera känslor, jämfört med det nuvarande systemet.

Forskere har sett på hvordan pedagogiske ledere jobber for å inkludere barn med autisme i barnehagen.

Mange barn som har språk-, utviklings- eller atferdsvansker i barnehagealder, får enten for lite hjelp eller ingen hjelp i det hele tatt, viser ny norsk studie.

Vad tycker föräldrar om samarbetet med förskolans personal? Det vet vi ytterst lite om, forskning saknas. En ny studie pekar på att de är nöjda – men de vill få mer tid att prata med personalen vid lämning och hämtning.

En kartläggning i det systematiska kvalitetsarbetet i Sundbybergs 25 förskolor, visade att personalen tyckte det var svårt att möta alla barn.

Når treåringene bytter til en avdeling med store barn i barnehagen, må de tilpasse seg de andre barna og forhandle om sin plass, viser forskning.

Hur ser mångfald ut i svenska förskolor? En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur policyn kring olika språk och kulturer används i praktiken och hur den påverkar vardagen i förskolorna. Resultaten visar hur möten mellan barn och vuxna formas av både styrdokument och det dagliga arbetet. Resultaten visar också hur det påverkar barns…