Låg socioekonomisk status är en riskfaktor för barns utveckling av språket och viktiga förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning. Det visar en stor undersökning bland över 400 svenska förskolebarn.

Margareta Öhmans bok handlar om känsloarbete som fordrar både pedagogisk medvetenhet, kunskaper om barns emotionella, sociala och psykiska utveckling.

Språkinsatser måste få struktur och strategi. Det är slutsatsen av en forskningsrapport från Förskole­förvaltningen i Göteborg.

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Myndigheterna har inte levt upp till bilden av att förskolan har en ­samhälls­bärande funktion. Det anser ­forskaren Ingrid Engdahl, som samlat in material till en EU-rapport om svensk förskola under pandemin.

I förskolan Fölungen börjar barnen bekanta sig med skrivandet redan som ettåringar. "Meningsfullhet, lust och intresse måste vara det som styr", säger förskolläraren Eva-Lotta Hallindemo.

För barn är det naturligt att talspråk och skriftspråk hänger ihop. I öppna, insiktsfulla samtal om språk och text utvecklas den språkliga medvetenheten och lusten för skrivande väcks, skriver forskaren Elisabeth Mellgren.

Lena Sotevik är nydisputerad med sin avhandling ”Barbiebröllop och homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer”.

Luleå kommuns förskolor bjuder på en spännande utvecklingsmiljö och med pedagoger i framkant. Luleå kommun fick utmärkelsen Guldtrappan 2019 för sitt digitala utvecklingsarbete.

I en ny studie undersökts det norska instrumentet Tidig Registrering av Språkutveckling, TRAS, utvecklat för att bedöma språkkunskaper hos barn i förskoleålder.

Årets konferens var den trettonde i ordningen. Institutionens lärare, forskare och samarbetspartners, både nationella och internationella, presenterar aktuell forskning. (webb-tv)

Slutrapport från FoU-programmet Flerstämmig undervisning i förskolan. (pdf)