”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och…

Temat i Åre kommun är social hållbarhet, vilket 1–2-åringarna på Fjällbackens förskola arbetat vidare med. Tillsammans har barn och pedagoger byggt demokratiska mötesplatser – både ute och inne.

Att få små barn att utveckla sitt språk och ­stimulera till läsning är fokus för Bokstart. En satsning som började som ett pilotprojekt i tre städer, men som i Göteborg drivits vidare och vuxit betydligt.

Göteborgsfamiljen Dugajlic besöker ofta det lokala biblioteket. Grunden till läsvurmen lades tidigt via mamma Rebecca, men alla hennes tre barn har dessutom fått besök av ­stadens Bokstart-team.

Varje vecka läser Bokstartare högt för barnen på Lövgärdets öppna förskola i Angered. Igenkänningen är hög – böckerna som Bokstart delat ut till de små hemma finns även här och i områdets andra förskolor.

Traditionellt har högläsning använts som en ­över­gångsaktivitet i förskolan, ett ­lugnande moment. Men i dag är forskare och ­förskollärare överens om att det är en fantastisk pedagogisk metod.

Läsa, lyssna och titta. Bilderboken har alltid funnits med i förskolan, men hur används den? Agneta Edwards berättar om vad som kan hända när barnen möter bilden – och funderar över ­digitaliseringen med högläsning på storskärm.

I en ny avhandling undersöks vad en post-antropocentrisk förståelse av hållbar utveckling kan betyda för förskolans praktik. Vi behöver ompröva vår plats i världen, och se världen som en del av oss själva istället för att se världen som något åtskilt från oss själva, säger Kassahun Weldemariam.