Förskollärare som använder surfplattor möter visst motstånd och ointresse från kollegor. Men de tycker att den digitala leken är ett viktigt inslag som bidrar till undervisningen. Det visar ny avhandling vid Umeå universitet om digital lek i förskolan.
Varför finns det flicklekar och pojklekar? Även om den femåriga flickan sitter i baksätet när hennes mamma kör bilen är det hennes treåriga bror bredvid henne som håller en leksaksbil i handen och som tillsammans med andra pojkar leker Blixten McQueen. Och även om pojkar deltar när flickorna leker Idol är det flickorna som styr…
Den mest spridda formen av tydliggörande finns i förskolornas tamburer. Bilder på delfiner och tåg, ibland foton eller namn gör att barnen lätt hittar sin krok och sin hylla. På samma sätt kan vi tänka i andra sammanhang.
En av de mest centrala uppgifterna för förskolan har alltid varit att integrera barn i samhället. Christine Eriksson riktar i sin avhandling fokus på hur förskolan kan möjliggöra för barn att ta plats i offentliga rum genom att aktivt delta i och skapa det offentliga rummet.
Ett normkritiskt förhållningssätt har blivit den gemensamma plattformen i arbetet med jämställdhet i Lustigkulla förskola. Rektor Agata Viltelund vill att jämställdhetsarbetet ska vara levande i diskussioner och samtal.
Det finns inte ett sätt som är ”rätt” när pedagoger undervisar om evolution. Johanna Frejds avhandling visar att aktiviteters utformning och de material som används påverkar barns meningsskapande.
Är det skillnad på jämlikhet och jämställdhet? Hur kan vi uppmuntra barnen att bli mer medvetna om allas olika förutsättningar och att både ge och ta plats?
Arbetet med jämställdhet i förskolan nämns på flera ställen i läroplanen. Det är en stor och viktig del av vårt uppdrag, något som gör skillnad för barnen och för framtidens samhälle. Vi som arbetar i förskolan kan och ska göra skillnad.