Inom vårt förskoleområde använder vi oss av något som kallas för A-, B- och C-tid. Jag vill i detta inlägget lyfta fram vad det innebär och vilka olika funktioner det kan fylla. Detta verktyget och medföljande tankesätt tror jag kan vara till stor hjälp att ha med sig och använda i förskolans vardag. Observera att…

Med “Läs med mig” vill Hanan Qadan Rababah och Malin Bejram Ellström, språkutvecklare på pedagogiska utvecklingsteamet, stärka det läsfrämjande arbetet i förskoleområde Öster. "Vi vill utveckla medvetenheten hos pedagogerna och att få det språkutvecklande arbetet att kännas meningsfullt", säger Hanan Qadan Rababah.

Leka eller lära i förskolan? De senaste åren har frågan diskuterats både i Sverige och i andra länder. Men varför välja menar förskoleforskarna. Lek kan rymma både undervisning och social utveckling. Men bara om personalen vet hur de ska göra.

Undervisning i förskolan om hållbarhet måste tas på mer allvar, menar forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér.

Skenande klimat, migrationskriser, pandemier – och zombies. Det finns många katastrofer att oroa sig för, och dystopier har blivit en popkulturell trend som fascinerar barn. Ska förskolor ta upp det? I så fall konkret och vardagsnära, menar experterna – eller kanske inte alls.

Förskolan Paletten satsar på skräp i stället för konsumtion och undervisar samtidigt barnen i hållbarhet.

Att göra-listan kändes så bra vid frukostbordet, men så fort du kommit till jobbet börjar tiden rinna i väg – det är förkylningstider och kort om personal, allt får ­göras på uppstuds … igen. Men kanske finns det tidsvinster att göra bara genom att gå till sig själv?

Jenny Jakobsson Lundins bok handlar om hur det goda samspelet mellan barn och pedagoger påverkar barns utveckling, lärande och hälsa.

”Alla ungar har en hjärna, alla utvecklas – vi behöver förstå det.” Lena Aronsson vill sammanföra forskning om pedagogik i förskolan med neurovetenskap och diskussioner om hur hjärnans molekyler skapar en liten individ.

För fyra år sedan började Thea Grönqvist förskolan. Då hade personalen inga kunskaper om hur de skulle anpassa verksamheten för ett barn med den synnedsättning som Thea har. Men med stöd och kreativitet har de nu en verksamhet som fungerar för alla barn i förskolan.

Engagerade pedagoger, barn och vårdnadshavare som så tidigt som möjligt inkluderas i förskolans verksamhet och en tydlig struktur. Det är några viktiga ingredienser i Pärlugglans och Lovisagårdens förskolors arbete för att lyfta och ta tillvara flerspråkigheten som resurs.

Kan man göra en tidning fast man inte kan läsa och skriva? Visst kan man det. Förskoleklasseleverna på Helenelundsskolan i Sollentuna startade en nyhetsredaktion.