I artikkelen undersøkes muligheter og utfordringer for likeverdige forskningspartnerskap mellom lærerutdanningsinstitusjoner og barnehagefeltet. Målet er å forstå hvordan partnerskap kan bidra til felles kunnskapsutvikling i skjæringspunktet mellom teori og praksis. Studien bygger på teoretiske perspektiver om symbolske grenser og benytter begrepene grensearbeid, grensekryssing, grenseobjekt og tredje rom for å analysere samarbeid. (pdf)

Denne artikkelen bygger på erfaringer fra en nasjonal ordning for kompetanseutvikling (Rekomp). Ordningen er ment å føre til kompetanseutvikling og nyskaping både i barnehagesektoren og sektoren for universiteter og høyskoler. I artikkelen belyser vi pedagogiske lederes og styreres erfaringer med Rekomp som utviklingsarena innenfor en nettverksstruktur. (pdf)

Verkstadar i barnehage og barnehagelærarutdanning kan fremje samskaping, innovasjon og utvikling av kunnskap. Moderatoren som leiar av verkstadar er sentral for å fasilitere, leie diskusjonar og handtere situasjonar som oppstår. I denne artikkelen undersøker forfattarane korleis moderatoren opplever rolla si i verkstadar, og diskuterer korleis moderatoren kan støtte transformativ læring hjå deltakarane. (pdf)

Denne artikkelen tar utgangspunkt i et samskapingsprosjekt mellom en forsker ved barnehagelærerutdanningen og ansatte i to barnehager. Erfaringene fra dette samarbeidet brukes som datagrunnlag for å drøfte likeverdighet i samskapende prosesser. I artikkelen retter forfatteren oppmerksomheten mot etiske og metodiske utfordringer og muligheter, med utgangspunkt i spørsmålet: Hvordan kan likeverdig samarbeid forstås og virkeliggjøres i…

Vardagen i Västerås barnträdgårdar under 1940–70-talet liknade på många sätt dagens förskola. Det visar Linnéa Waldekranz i sin avhandling i pedagogik vid Örebro universitet.– Det är fascinerande hur mycket frihet barnen hade, säger hon.

Hur kan AI hjälpa förskolans rektorer att få mer tid till sin personal och till att vara en närvarande ledare? Det undersöks just nu i ett forskningsprojekt i Göteborgs stad.

Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen inom natur­vetenskapen, samtidigt som de tränar samspel, uttrycks­förmåga och demokratiska värden. Det visar Anna Henriksson i sin avhandling.

Forskaren Kristina Hermansson: Därför är läsning i förskolan så viktigt. (webb-tv)

Elever i första klass lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar. (webbradio)

Läsning, interaktiva boksamtal, närvarande svar på barnens frågor och att ta tillvara alla möjligheter att interagera med barnen språkligt på förskolan främjar framtida läs- och skrivlärande, säger forskaren Stefan Samuelsson som inte anser att språkutvecklingen bör individualiseras genom särskilda insatser i förskolan.

Tid, närvaro och gemensamt fokus för barn och pedagog främjar språkutvecklingen när samtal, läsning och lek används i undervisningen på förskola. Det visar en studie med 1–3-åringar som inte har svenska som förstaspråk.

I Stenungsunds kommun pågår en särskild satsning på högläsning i förskolan. Med en bok i fokus under ett helt läsår, kryddat med sånger, lek och skapande, är målet att stärka barnens språkutveckling och öka intresset för böcker. "När de får sin bok och skriver sitt namn i den, så glittrar det i ögonen på barnen",…