Att resurssvaga elever lämnas kvar i resurssvaga skolor är en följd av den svenska skolans marknadsanpassning, anser forskare i en ny antologi. Bokens diskussion om skolpolitikens konsekvenser är intressant för alla i skolans värld.

De senaste tre decenniernas utveckling mot friskolesystem har varit förödande för skolan – det har kostat mer än det smakar, skriver Arne Söderqvist, tidigare gymnasielärare och universitetsadjunkt i matematik vid KTH.  

I en ny avhandling från Uppsala universitet har Mikael Thelin undersökt vilka faktorer som är viktigast för eleverna när de väljer gymnasieskola. Resultaten visar att blivande gymnasielever väger in faktorer som hänger ihop med skolans kvalitet, men också att elever med låga betyg lägger större vikt än andra vid att till exempel få gå med…

Så länge skolans verksamhet präglas av näringsfrihet och profitjakt före demokratisk transparens och likvärdighet, kommer det i slutändan drabba eleverna, skriver Majsa Allelin, Göteborgs universitet.

En färsk avhandling från Göteborgs universitet visar att det fria skolvalet har påverkat hur värmländska gymnasieelever allt oftare väljer att gå en skola i Karlstad. Forskningen visar att friskolor ofta etablerar sig i Karlstad och konkurrerar ut kommunala gymnasieskolor i länets mindre kommuner.

Gymnasieelever på landsbygden har fått färre valmöjligheter sedan det fria skolvalet infördes och fler kommuner än tidigare saknar helt gymnasieutbildning. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

De som bor på landsbygden, går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller tillhör olika minoriteter kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. Den slutsatsen kommer Anna-Maria Fjellman fram till i sin avhandling.

Alla kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. De missgynnade eleverna bor på landsbygden, går i skolor i utsatta områden eller tillhör olika minoriteter. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet där konsekvenserna av det fria skolvalet undersökts.

Inte alla kan utnyttja det fria skolvalets möjligheter. De missgynnade bor på landsbygden, går i skolor i utsatta områden eller tillhör olika minoriteter. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet där konsekvenserna av det fria skolvalet undersökts.

En rapport från Tankesmedjan Tiden pekar på att systemet med det fria skolvalet kan förändras så att det bidrar till att öka likvärdigheten och minska segregationen, samtidigt som valfriheten blir mer jämlik. Rapporten är skriven av nationalekonomerna Dany Kessel och Elisabet Olme.

Det fria skolvalet i kombination med etableringen av fristående skolor är betydande orsaker bakom den växande skolsegregationen. De resursstarka eleverna väljer i högre utsträckning fristående skolor än vad de svagare eleverna gör. Dessutom väljer de bort skolor i socioekonomiskt utsatta områden, visar forskning från både Stockholms universitet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Till hösten införs obligatoriskt skolval i flera svenska kommuner. Men kan ett obligatoriskt skolval bidra till att segregationen minskar och likvärdigheten ökar? Jonas Vlachos sammanfattar vad forskningen säger och efterlyser fler studier om vad föräldrar verkligen gör – inte vad de säger att de gör.