Marketization research typically takes competition as a present condition and asks what follows. We ask what precedes it. University School, a Swedish municipal upper-secondary school, was established in 2005 against private competitors that did not arrive for 16 years. Drawing on Beckert’s fictional expectations, we distinguish the imaginary of competition – the cultural material available…

We analyze provider differences in preschool using linked worker–workplace data that span 20 years and that include the full population of municipal, for-profit and non-profit preschools in Sweden. We find that for-profit providers hire workers that have lower qualifications in all observed dimensions. (pdf)

Löner, kvalifikationer och indikatorer på personalens hälsa skiljer sig åt mellan kommunala, vinstdrivna och icke-vinstdrivna förskolor. Karin Edmark (SOFI, Stockholms universitet) och Lovisa Persson (IFN/Högskolan Kristianstad) har jämfört driftsformerna vid svenska förskolor under åren 2001–2020.

Ett förbud mot vinstuttag skulle slå mot många friskolor, men flera av de skolor där elever från resursstarka familjer går skulle inte påverkas, menar Petter Sandgren, forskare i pedagogik. Han ser debatten om Lundsberg som ett exempel på en större diskussion om klass, skolval och ökade klyftor i skolsystemet.

Idén om att skolor ska konkurrera med varandra påverkar inte bara hur skolor organiseras, utan kan också sprida sig till relationerna mellan elever, lärare och föräldrar. Det kan i sin tur bidra till ökad betygshets och stressrelaterade problem. Det visar en ny fallstudie av en kommunal gymnasieskola som startades efter friskolereformen.

En ny studie menar att elever i vinstdrivande friskolor tjänar sämre som vuxna. Men experter menar att verkligheten sprungit ifrån avhandlingen redan innan den ens lagts fram. ”Det största problemet med studien är att den inte säger något om dagens skola", säger Stefan Stern, tidigare S-politiker, till TN.

Det går sämre för elever som har gått i vinstdrivande gymnasieskolor. De tjänar i genomsnitt 200 000 kronor mindre senare i livet än elever som gått i kommunala gymnasieskolor. Det visar Petter Bergs avhandling i vilken han har undersökt vad elever som gått friskolor tjänar som vuxna.

Efter nästan trettiofem år med friskolor tyder inget på att skolval missgynnar någon särskild elevgrupp. Kommunala grundskolor höjer sig som följd av konkurrensen och aktiebolagsskolor uppvisar de bästa resultaten även med hänsyn till elevernas bakgrund. Det skriver sociologen Tommy Wallster utifrån en genomgång av forskning och officiell statistik.

The covid pandemic has significantly impacted families with young children (age 0-5). This study examined associations between covid-related school disruptions in early childhood education and children’s early elementary school outcomes (pdf).

Vilken skola eleverna går på kan påverka deras framtida plånbok. En ny studie som följt 400 000 elever över tid visar att de som gått på vinstdrivande friskolor i genomsnitt får lägre lön senare i livet än de som gått i kommunala skolor. Särskilt stor betydelse har lärarnas kompetens.

Since the 1990s, privately managed schools have expanded dramatically—drivenentirely by for-profit providers—and now enroll nearly half of urban high school students.Unlike in many other settings, there are no schools operating outside of the public system: allschools rely on equal public funding, cannot charge top-up fees, and are subject to the sameregulation. Using a combination of…